Det primära målet med examensarbetet var att utforma ett koncept på hur man kan göra Flygtrafiken säkrare både på marken och i luften. Konceptet fick namnet ATSVIS, vilket står Airport Traffic Surveillance and Visual Information System. ATSVIS är tänkt att ge anvisningar om vad nya idéer och ny teknologi kan tillföra piloten och trafikledningen. ATSVIS avser även att automatisera och förenkla Flygtrafiken, vilket skall leda till säkrare Flygtrafik både i luften och på marken. Konceptet ATSVIS kommer att utformas efter egna idéer och från intervjuer med branschfolk.

Syftet är att skapa en förståelse för strategiska beteenden hos flygbolag i Europa, under en tid som präglas utav finansiell oro, detta då människor i allt högre grad använder sig utav flyg som transportmedel. Vid utförandet av denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod använts samtidigt som den präglats av en induktiv ansats, då utgångspunkten är empirin för att sedan tillämpa passande teorier på det empiriska materialet. Insamlandet av det empiriska materialet har genomförts med hjälp av en tvärsnittsstudie utav sex olika flygbolag, vi har då valt att enbart använda oss av sekundära källor, då vi anser att detta är passande för denna uppsats. När valet av flygbolag gjordes var kravet att bolagen skulle finnas inom Europa och bedriva Flygtrafik till och från Sverige. .

Joniserande strålning, i dagligt tal oegentligt benämnd radioaktiv strålning, förekommer naturligt och utgör en hälsofara för allt organiskt liv. De viktigaste källorna till sådan strålning är radon som finns i varierande mängd i bergrunden, sådant radioaktivt material som finns i all materia (t.ex. Kol-14, Kalium-40), strålning som uppkommer i samband med mänsklig aktivitet (medicinska tillämpningar, kärnkraft, kärnvapenprov) och den kosmiska strålningen. Av dessa ökar den kosmiska strålningen med ökad höjd över havsytan, men samtidigt avtar den sammanlagda stråldosen från de andra källorna något. Sammantaget sker dock en viss ökning av stråldosen med ökande höjd.

Den övergripande målsättningen med denna uppsats är att visa hur GIS kan fungera som stöd i en MKB. För att exemplifiera detta genomförs i denna uppsats en specificerad studie kring flygbullerpåverkade områden vid Malmö-Sturup flygplats. Flyg-bullerkartor erhölls från Luftfartsverket (LFV). Analyser gjordes för olika startriktningar om flygbullrets interferens med bland annat människor, naturvård, kulturmiljö, friluftsliv, fastigheter (egendomar) samt med några tätorters expansionspotential. Jämförelser genomfördes mellan flygplanstyperna McDonell Douglas MD80 och McDonell Douglas DC9.

Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad Flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem.

The main environmental problem for aviation is the great amount of exhaust gases, mainly nitrogen oxides, carbon monoxide, carbon dioxide and hydrocarbons - mostly "greenhouse gases" leading to climate changes. I decided to sort out what is being done to decrease these problems and what regulations there are concerning air pollution by the means of searching the internet and using publications from aviation authorities for current figures. I chose to scrutinize authorities on political, authority and company level, resulting in summarizing the work of UN and EU respectively, ICAO (International Civil Aviation Organization), JAA (Joint Aviation Authorities) and LFV (Swedish Civil Aviation Authority), and finally SAS, representing the airline companies. Conclusion that I have drawn are thatthere are regulations for air pollution, written down in ICAO's Annex 16, that are to be followed. Secondly, LFV are environmentally controlling their nineteen airports and since economy is an important reason for not giving priority to environmental issues in aviation emission charge and noise charge are added to the landing fees.

Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004.

Flygtrafikledningen är en bransch som inte är särskilt synlig för allmänheten men som har stor inflytande på Flygtrafiken, till exempel flygets miljöpåverkan. Det verkar heller inte talas särskilt mycket om Flygtrafikledningens samhällsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), varken inom eller utanför branschen, även om just CSR är ett hett ämne som företag i andra branscher oftast tar på stort allvar. Därför besvarar uppsatsen följande tre frågor: (i) hur arbetar Flygtrafikledningen med CSR och hur kommunicerar man det arbetet, (ii) varför arbetar Flygtrafikledningen med CSR, och (iii) vilka framtida utvecklingsmöjligheter finns för CSR inom Flygtrafikledningen? För att kunna svara på dessa frågor har forskning om företags samhällsansvar generellt och med koppling till Flygtrafik studerats. Empiriskt bygger studien på öppna källor (hemsidor, rapporter etc.) och kvalitativa intervjuer med representanter från flygledningsleverantörerna LFV, ACR och EUROCONTROL.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och Flygtrafik.