Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av Flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för flygplatser med en terminal och för flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årspassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av Flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för flygplatser med en terminal och för flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årspassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..