I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill Finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark Finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska.

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med Finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter Finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar Finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar Finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan Finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett Finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka Finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan Finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett Finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka Finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den Finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktFinskheten och Finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Ett mindre område i norra Sverige är Finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda Finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet Finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga Finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat Finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor Finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin Finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på Finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt Finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite Finsk närvaro på hemsidan.

Något som alltid uppmärksammas i media och hos allmänhet är då polisen brukat sitt skjutvapen i tjänsten. Vi uppmärksammade att svensk polis rätt att använda skjutvapen skiljer sig från sina Finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta närmare på detta. Det vi reagerade på var att det som reglerar polisens rätt att använda skjutvapen i Sverige är väldigt gammalt i jämförelse med den Finska motsvarigheten som ständigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka är vad som reglerar polisens rätt att skjuta samt hur skjutvapenanvändningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa båda länder. Vi har gjort en sammanställning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och Finsk polis vad gäller skjutvapenanvändning.

Ett mindre område i norra Sverige är Finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda Finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet Finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga Finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat Finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor Finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin Finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på Finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt Finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite Finsk närvaro på hemsidan.

No abstract.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students? formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden.

Genom att använda en traditionell juridisk metod presenterar vi i detta arbete en utredning kring principalansvaret och arbetstagarens skadeståndsansvar. Principalansvaret, som får anses vara en viktig huvudregel inom den svenska skadeståndsrätten, återfinns i SkL 3kap. 1§ och den innebär att arbetsgivaren ansvarar för en skada som dennes arbetstagare vållat i tjänsten. I SkL 4kap. 1§ finns ett viktigt undantag från principalansvaret, arbetstagarens skadeståndsansvar.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam värdegemenskap. Detta innebär att vi delar och värnar om gemensamma värden, exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter. Att vi även delar en liknande historia, språk och kultur gör att det funnits goda förutsättningar för samarbete. Även om de nordiska länderna är lika ur många aspekter, så finns det ändå vissa skillnader. Denna studie syftar till att påvisa likheter och skillnader mellan svensk och Finsk försvars- och säkerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

The Swedish Lapphund is one of our eleven Swedish domestic breeds of dogs and one of Sweden?s oldest dogbreeds. The Finnish Lapphund?s origin and physical conformation is similar to that of the Swedish Lapphund. One aim of this study was to examine whether the average litter size differs between these two closely related breeds, and if so, try to find causes for this.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Volterra och Taeschner (1978) menar att barn under 2 år inte använder tvärspråkliga synonymer eftersom orden från början är organiserat i ett språksystem, inte två. Syftet med studien är att jämföra sammansättningen av samtidigt tvåspråkiga barns ordförråd, speciellt med avseende på tvärspråkliga synonymer .19 föräldrar har deltagit i studien med barn som är 16-28 månader gamla. I studien har CDI formuläret använts på Finska och svenska. De flesta av deltagarna var fortfarande hemma med föräldraledig förälder och de flesta av dessa var Finskspråkiga. De som gick på förskola gick på Finskspråkig förskola.