No abstract.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center på TeliaSonera. Utgångspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) påvisade i kandidatuppsatsen Tystlåtna Finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrågor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer från HR-center Finland och fyra från HR-center Sverige.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.