Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers Filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur Filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med Filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser Filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lärdomar av narrativt Filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Tillskillnad mot de flesta Västernfilmerna valde manusförfattarna till C'era una volta il West att införa en kvinnlig karaktär i en av de större rollerna. Uppsatsen undersöker utifrån ett feministiskt perspektiv med texter av Laura Mulvey och Mary Ann Doane som utgångspunkt representationerna av filmens fyra huvudkaraktärer. I den första delen av uppsatsen diskuteras Västernfilmen i stort med extra fokus på Sergio Leones Filmskapande. Därefter följer en redogörelse av de utvalda texterna vilka sedan används under läsningen av filmen i analysdelen..

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

På vilka sätt kan ett företag profilera sig och vad kan effekterna komma att bli? Hur uppfattas ett företag vid en drastisk imageförändring? Denna rapport går igenom skaparprocessen över en re-design av en webbsida och framtagning av en presentationsfilm för att se om företaget Ligistfilm kan uppfattas på ett nytt sätt. Från en svart, mörk och maskulin webbsida till en ljus, modern och frigjord tillsammans med en presentationsfilm över hur Ligistfilm arbetar, tittar vi närmare på hur besökarnas syn på företaget kan förändras. Förändringen innefattar även ett skifte i fokus, från en webbsida med fokus på företaget Ligistfilm till en webbsida med fokus på individuella regissörer. Användartester som utförts visar hur Ligistfilm uppfattas utifrån den gamla webbsidan jämfört med den nya webbsidan tillsammans med presentationsfilmen..

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och Filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne.

Nya filmer som skapas innehåller mer och mer datorgenererade bilder och många filmer skapas även helt den digitala vägen, detta innebär att det krävs en rad olika dyra licenser för program och verktyg för att kunna skapa bra filmer.Genom ett projekt där en kortfilm skapas helt i 3D med en så låg budget som möjligt och som dessutom ska använda sig av Motion Capture som animerings-teknik så krävs det ett bra alternativ till att tillverka ett eget Motion Capture system för att så lite pengar som möjligt ska spenderas. Genom använding av Playstation kameror och lånade material kan ett billigt Motion Capture system tillverkas, samtidigt som kostnaden för kortfilmen hålls så låg som möjligt. Hur många timmar som lagts ned på modellering av objekt till filmen kan jämföras med ett uppskattat pris för anställning av professionell hjälp och dessutom se om detta verkligen är ett lönsamt alternativ istället för att skapa sina egna modeller till filmen. .

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring Filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna Filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna Filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

I läroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det är också viktigt med tanke på det mediasamhälle vi lever i idag. Att använda film i undervisningen är också ett sätt att närma sig elevernas kultur och det som ligger dem nära. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs på ett annat sätt än när det gäller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp på ett mer seriöst sätt och undervisningen är mer genomarbetad.

This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called ?The Folk Music Vogue?, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians.