I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikFestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika Festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för Festivaler.

Den här studien studerar crowdfunding och musikFestivaler och hur dessa kan kombineras. Syftet är att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv teoretiskt beskriva den nya modellen för crowdfundade Festivaler som U x U Festival utvecklat. För att uppnå syftet kommer jag att besvara följande frågor: Vad innebär en crowdfundad festival (U x U Festival)? Hur kan en crowdfundad festival beskrivas utifrån ett upplevelseproduktionsteoretiskt perspektiv? Hur kan en teoretisk modell se ut för en crowdfundad festival?Mina resultat visar att crowdfunding kan vara en mycket bra finansieringslösning för Festivaler och kulturarrangemang som vid större produktioner tvingas ta stora ekonomiska risker om inte biljettförsäljning, väder och konkurrerande event faller väl ut. Crowdfunding kan, genom att tidigarelägga delar av intäkterna för biljettförsäljningen åtta till nio månader före festivalen hjälpa Festivaler att differentiera sig och även skala storleken på festivalen efter den tidigarelagda biljettförsäljningen.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska Festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring Festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av Festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av Festivalerna, för att sedan kunna se vad Festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om Festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Syfte Syftet med denna studie är att belysa de begränsningar i organisationsstruktur och beslutsfattande som finns i att driva en festival som förening, men även se vad som skiljer dem från bolagsdrivna Festivaler gällande dessa två faktorer.    Forskningsfrågor- Vad utmärker beslutsfattandet i en föreningsdriven organisation ?- Vilka begränsningar kan det finnas för föreningsdrivna Festivaler som kan göra det svårt att överleva på festivalmarknaden?- Hur kan föreningsdrivna Festivaler hantera dessa begränsningar?Metod Vi har i den här studien haft en abduktiv ansats vilket har gjort att vi kunnat växla mellan en deduktiv och en induktiv ansats. Vi valde att göra en kvalitativ metod då vi ville fokusera studien på våra intervjupersoner och deras berättelser. Vårt empiriska material består av intervjuer med personer från olika festivalorganisationer samt artiklar och viss information från internet.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikFestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika Festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för Festivaler.

The purpose of this paper is to examine how events can be successful and stay competitive.Festivals are a big part of the event world and it can be difficult to understand why certainfestivals are successful and others not. In this paper we have conducted a comparison betweentwo major festivals in Stockholm. Both of them reached success, but nevertheless one of themfailed, while the other one is still successful. With this comparison, it appeared that there aremany aspects that help a festival to reach success but also factors that can make a festival afailure. To conduct this study, a number of interviews have been carried through; these havelater been put in relation to different theories about festivals.

Turism är en av de snabbast växande industrierna i världen idag och upplevelseevenemang är en bidragande orsak till det. Städer använder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhällsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser från flera företag. Festivaler är sådana populära projekt i upplevelseindustrin. Vår uppsats är en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av Festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Syftet med uppsatsen är att studera festivalen Piteå Dansar och Ler (PDOL) utifrån dess image och experiencescape samt att lägga fram förbättringsförslag för PDOL utifrån dessa begrepp. Ordet experiencescape beskriver området inom vilket en vara eller tjänst produceras och konsumeras. Många av Festivalerna i Sverige genomgick en kris under åren 2009-2010 och redovisade stora förlustsiffror, men det var även vissa Festivaler som lyckades skapa vinst. Vårt studieobjekt PDOL var en av de Festivaler som redovisade förlustsiffror i miljonklassen dessa år och hotades med nedläggning. PDOL valde att inför 2011 fortsätta med festivalen efter en omorganisering.

I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikFestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikFestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikFestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av Festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och Festivaler till just sin stad. En av alla dessa Festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och Festivaler till just sin stad. En av alla dessa Festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

I den här studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus på framförandet av Festivaler med utgångspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en växande modestad. Det är väsentligt för studien att använda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskälla..

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella Festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.