Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med användningen av kemiska bekämpningsmedel, både för producent och konsument. Handlingsplaner för att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krävs det att giftiga preparat ersätts med mindre giftiga alternativ. Genom åren har många alternativa bekämpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillräckligt pålitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som länge verkat lovande och som faktiskt nått stor framgång utomlands, är användningen av doftämnen, framför allt Feromoner, för bekämpning av skadegörare. Trots att forskningen på Feromoner pågått under en längre tid i Sverige, har tillämpningen inte nått någon större framgång annat än med klisterfällor i övervakningssyfte. Varför Feromoner inte haft någon genomslagskraft i vårt land har fler orsaker, men beror kanske först och främst på att Sverige inte kunnat registrera produkter för användning annat än med passiva dispensrar.

Ett akut stressvar är nödvändigt för överlevnad, men när stress blir kronisk kan problem uppstå. Kronisk stress leder till en mängd fysiologiska och känslomässiga effekter som är negativa för djuret och dess omgivning. Feromoner är kroppsegna doftsignaler som används av de flesta däggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och användas för att behandla stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsFeromoner från katt har isolerats. Två av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kända användningsområden inom veterinärmedicin. F3 används av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer där risk för stress föreligger.

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda Feromoner.Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen.

Då hästar är flyktdjur och bytesdjur och vanligen hålls i miljöer som är långt ifrån deras naturliga, uppstår ofta situationer som kan upplevas som stressande för hästen. Syftet med detta arbete var att undersöka om hästars ras och grundpersonlighet har inverkan på hur stressbenägna de blir, samt även se om hästar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns någon träningsmetod som visat sig ha bättre eller sämre effekt gällande hästar och rädslor, samt vilken effekt Feromoner har hos hästar i de sammanhang där hästar utsätts för situationer som är stressande för dem. Stress kan påverka både individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hästar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förändrade nivåer av kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jämfört med en frisk kontrollgrupp.

Veterinär beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga Feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Pheromones are chemical substances representing very specific signal messages within a species. Although a lot remains unknown about their precise effects, it is known that pheromones influence the behaviour of the receiver. Since the mid 1990s, when it was first possible to synthesise analogues of two fractions of feline facial pheromone, F3 (Feliway®) and F4 (Felifriend®), these have been used in so called pheromonotherapy to treat behavioural problems in cats. The initial use of pheromones for specific behavioural problems has been extended to cover the wide field of stress related issues. This studycontains a questionnaire where veterinary nurses and surgeons at 50 Swedish veterinary hospitals and clinics were asked about their use of synthetic analogues to feline facial pheromones in the care and treatment of cats.

With increased milkproduction in our dairy cattle, comes a risk for a reduced fertility. Studies performed on animals and humans have shown that it is possible to manipulate the oestrous cycle through exposure to pheromones. This means that pheromones could potentionally be used to make reproduction more efficient. To evaluate the bioactivity of the substances in question, there is need for a bioassay. In insects, pheromones can induce a changed cardiac activity.

Projektets mål har varit att utveckla nya alternativa dispenseringstekniker för insektsFeromoner som bekämpar skadeinsekter på fruktodlingar. Resultatet av projektet har gett tre teoretiskt möjliga förslag. Det första förslaget är en polymerbaserad feromondispensering som inte är baserad på någon nuvarande teknik. Förslaget är uppdelat i två koncept, antingen en polymer i gelform eller en gjuten polymer. Polymererna som ges i förslaget är biologiskt nedbrytbara och har egenskaper som inte finns i produkter på marknaden idag.

Numerous dogs are stressed during a stay at a veterinary clinic. Stress has an impact physically as well as mentally, and may influence animal care. There are different ways to prevent and handle animal stress. Dog Appeasing Pheromones (DAP) is sometimes used to reduce stress. The aim of this study was to investigate the potential need for stressreducers, explore the use of DAP and evaluate pheromonatherapy for dogs as a potential stressreducer within veterinary health care.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

I detta arbete testades en hypotes som säger att yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) kan tänkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hämma andra yngels tillväxt. Hypotesen grundades på en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie på yngel av agapadda (Rhinella marina) där de upptäckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hämmar tillväxten. Idén om att använda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel från flera honor kom av att det finns något som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjälp av Feromoner kan känna igen nära besläktade individer (Devall et al.

Stress kan definieras på många olika vis. En del författare beskriver det som förändringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som påverkan från miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. När djur utsätts för en potentiellt hotfull situation startar en mängd olika reaktioner som kan fungera som en indikator på djurs rädsla.

Granbarkborren, Ips typographus, är den mest destruktiva skadeinsekten för svensk barrskog och orsakar årligen stora ekonomiska förluster för landets skogsägare. Granbarkborren kan endast föröka sig i döda träd. För att döda ett stående friskt träd kan de med Feromoner signalera till andra granbarkborrar att tillsammans inleda en massattack. Granbarkborren är även beroende av blånadssvampar för att kunna slå ut friska träd. Med dessa blånadssvampar kombinerat med en massattack kan granbarkborren döda trädet inom några veckor.

Det hölls ett seminarium på Alnarp som handlade om Feromoner och dess inverkan på insekternas beteende. Vi båda tyckte att det var mycket fascinerande att det kunde fungera som det gör. Intresset växte och vi undrade om man kunde få skriva ett examensarbete om detta. Vi tog kontakt med Ylva Hillbur som är forskarassistent på området och hon blev vår handledare. Ett samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping och Hushållningssällskapet i Kristianstad inleddes och försök gjordes i Skåne och i Östergötland.Examensarbetets huvudsyfte var att undersöka om feromonfällor kan användas för att ta fram ett tröskelvärde för bekämpning av den röda vetemyggan.