Abstract Näslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen Fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen Fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att Fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard.

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon växte upp i Övertorneå och när socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och självständig kvinna som 26 år gammal börjar jobba som barnmorska i en Fattig glesbygd utan närhet till läkare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

I denna studie har femfaktor-modellen använts för att fånga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har använts som utgångspunkt för att utröna om något specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger även i att förstå hur egenföretagare ser på sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem är förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder på att egenföretagare känner en hög grad av välmående och att de upplever en känsla av att de har frihet att göra som de själva vill.

This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould.As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth.The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen?s welfare.The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.   Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain.

Denna uppsats handlar om Fattigvården i Borgstena socken under 1854-1863 och syftar till att undersöka hur Fattigvårdsorganisationen såg ut, vilka som bestämde i socken, vilka de Fattiga var samt i vilken utsträckning vården svarade för gällande nationell Fattigvårdsförordning. För att avhandla detta har källor i form av Fattigvårdsstyrelseprotokoll, sockennämndprotokoll och husförhörslängder sammanställts och därefter kompletterats med hembygdsföreningen i Borgstenas framtagna sockenbok som gavs ut 2011. Med detta material har Fattigvårdsstatistik samt aktörer och deras livsberättelser blivit till, och med hjälp av dessa har frågeställningen kunnat besvaras. Slutsatserna som uppsatsen utmynnat i är att de som satt i Fattigvårdsstyrelsen var de som ägde sin gård och ibland hade unika ställningar i socken. Det Fattiga karaktäriserades av kvinnor i högre grad än män, av torpare eller av före detta torpare och av individer främst från gruppen som var över 61 år.

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance.I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige.

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ?våran? motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en Fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en Fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska Fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö Fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med Fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt Fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras.

Bostadsmarknaden har de senaste åren kännetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvärden, vilket för många inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hårt mot pensionärer med låg pension, som fått ökade boendekostnader och därför inte haft råd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionärer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklån. Problemet är att de flesta banker ansett att pensionen varit otillräcklig för återbetalning av lån. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och låneinstitut att låna ut pengar mot förmögenhetsvärdet i fastigheter.

Idag befinner vi oss i en tid när medierna blir allt fler och når ut till en allt större del av befolkningen. Därför är mediernas makt att påverka större än någonsin. På grund av detta är det viktigt för alla medborgare att förstå hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Pengar har en stor betydelse i vårt samhälle. Förutom det självklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvärt att ha mycket pengar.