Denna uppsats behandlar hur prisbildningen på fastigheter ser ut i Sverige. Syftet är att analysera prisbildningsmekanismer för småhusmarknaden, speciellt fokus läggs på fastighetsskatten. Genom insamling av tidsseriedata på kvartalsnivå för åren 1990- 2007 för hela landet samt regionerna Stockholms län, Sydsverige och mellersta Norrland har regressioner genomförts för att studera olika variablers inverkan på småhuspriserna.Variablerna som studerats är hushållens inkomst, bolåneränta, fastighetsskatt, Affärsvärldens generalindex samt förgående års Fastighetspris. Resultaten visar att skatten i viss mån påverkar prissättningen. Vidare konstateras att inkomsten är den viktigaste variabeln samt att bolåneräntan uppvisar signifikanta resultat för prispåverkan..

During the twenty-first century the price of forest land in Sweden has increased heavily. Buying forest land has become more common and the stakeholders have grown in number. The countries around Sweden have through the globalization become connected in the market of round wood and wood products. The price of forest land and round wood are also close connected. The goal with this report is to make a comparison of forest land prices between Sweden, Denmark, Norway, Finland, Estonia and Latvia and to see how the prices have developed in the period 2000-2011. The prime factor in the comparison, except the direct price difference between the countries, is the round wood prices. The round wood prices give information about the economic situation in the countries and play an important role in the return on the forest land. The prices of forest land shifts heavily between the countries.

Syfte: Syftet är att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrån tre rapporter och erfarenhet från tidigare bubblor.Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste åren och skuldsättningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar på att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hårt mot ekonomin, därför är det essentiellt att upptäcka och stoppa en framtida finanskris.   Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie.

Prisstegringen på skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av skogsfastigheter.

Syfte: Under de senaste 20 åren har hyresbostäder visat stabilitet gällande hyror, Fastighetspris och avkastning. För kontorsfastigheter har situationen varit annorlunda. Svängningar har skett i takt med rådande konjunkturläge. Trots detta väljer investerare att investera i kontorsfastigheter. Studiens syfte är att undersöka hur ett investeringsbeslut fattas vid förvärvav kontorsfastigheter. För att besvara syftet utgår vi från en huvudfråga som i sin tur delats in i underfrågor enligt nedanstående frågeställning:Hur ser beslutsprocessen ut?             - Vilka beslutskriterier förekommer?       - Vilken information beaktas?       - Vilka modeller används?Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats där intervjuer har genomförts.Resultat & slutsats: Studien har visat att en beslutsprocess likt Henneberry och Roberts normativa beslutsmodell förekommer i olika typer av fastighetsbolag.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på timmer och massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på Fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och Fastighetspriset.