Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i.Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska Fastighetsmarknaden.Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska Fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter.Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska Fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare.Transparensen på den svenska Fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga några av de största transaktionerna på den svenska Fastighetsmarknaden under 2011. Detta år har kännetecknats av lägre transaktionsvolym än föregående år, bland annat på grund av ett osäkrare ekonomiskt läge.Teorin har sin utgångspunkt i vilka aktörer som finns på marknaden och vilken roll konsulten, utländska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. Kartläggningen har gjorts på sätt att försöka få med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en närmare analys av dessa.Kartläggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av både noterade och onoterade fastighetsbolag på köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag på säljsidan.Att döma av fjolårets utveckling marknadsmässigt pekar en hel del på att den kraftiga tillväxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfällen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens på den svenska Fastighetsmarknaden..

Den 18 februari i år fick Sverige en negativ reporänta. Ett historiskt ögonblick i Sveriges ekonomiska historia. I detta arbete har vi valt att fokusera på hur den kommersiella Fastighetsmarknaden kommer att påverkas av denna händelse. Den kommersiella Fastighetsmarknadens rörelse är inte beroende av enbart en variabel utan av flera. Som i sin tur är mer eller mindre beroende av varandra.

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare.Den svenska Fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på Fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata.

Olika aktörer på Fastighetsmarknaden har svårigheter att värdesätta kommersiella fastigheter på grund av den minskade transparensen på marknaden. Den minskade transparensen är ett resultat av att färre fastigheter överlåts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse på Fastighetsmarknaden och på så vis underlätta för olika aktörer på Fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. Målet är att utreda varför vissa bolag väljer att överlåta sina fastigheter med köpehandling istället för att överlåta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. Två rättsfall har studerats för att få rättsväsendets bedömningar.

Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på Fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska Fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

Handel med derivat har ökat explosionsartat på den svenska marknaden de senaste åren med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgångar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen på den svenska Fastighetsmarknaden som underliggande tillgång.Möjligheterna att idag få fastighetsexponering utan att direkt äga fastigheter är begränsade och har låg korrelation med utvecklingen på den svenska Fastighetsmarknaden. Ett ämne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 är möjligheten att handla derivat med den svenska Fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan använda för att prissätta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste åren och därmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt på den svenska marknaden.För att kunna handla med fastighetsderivat krävs att en del förutsättningar uppnås däribland likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som någon typ av återförsäljare av produkten det vill säga någon som erbjuder handel i fastighetsderivat.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna på den svenska Fastighetsmarknaden under de senaste fem åren. Livbolagen förvaltar kapital åt sina försäkringstagare som förväntar sig få utbetalningar antingen genom en traditionell försäkring, där livbolagen utlovar en bestämd avkastning per år eller genom att erbjuda fondförsäkringar. Den traditionella livförsäkringen inbringar stora summor premier som måste investeras i olika tillgångsslag. Placeringstillgångarna kommer att bli underställda det nya Solvens II direktivet som innebär att livbolagen måste anpassa sina tillgångar efter sina åtaganden.Syftet med den här rapporten är att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tänkas ha på de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förändra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgränsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgångar och kommer primärt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav på olika fastighetsexponeringarna.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrån ett urval av artiklar från tryck-media både i Tyskland och utomlands. De frågor som ställts är: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skäl? Hur har dessa utvecklats genom tiden från Berlinmurens fall? Hur framställs Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehållsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gång upptäcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla på Fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och återföreningen har påverkat Fastighetsmarknaden, och vad det i media på senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptäckts i innehållet mellan de tyska och de utländska artiklarna.

Energi- och miljöfrågor är idag viktigare än någonsin då bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hållbarare samhälle måste utvecklingen gå framåt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rätt riktning. Därefter utvecklades de gröna hyresavtalen på den kommersiella Fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering på den svenska marknaden är idag relativt färsk i jämförelse med vissa andra länder, exempelvis Australien.Syftet med vår studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprättas och hur parterna i hyresförhållandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen på den kommersiella Fastighetsmarknaden och även vad det är som gör att företag väljer att använda gröna hyresavtal.

Jämfört med andra branscher har Fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på Fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska Fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska Fastighetsmarknaden har olika strategier.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på Fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska Fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska Fastighetsmarknaden har olika strategier.

Fastigheter kan hållas av olika orsaker, vissa ärver och förvaltar en fastighet innannästa generation tar vid medan andra investerar i rent finansiellt syfte eller kulturelltsyfte. Likaså skiljer sig anledningen till varför man värderar egendomen, det kan varaför att bjuda ut fastigheten på marknaden, för att lägga ett bud på densamma vidnyförvärv eller av rent bokföringsmässiga skäl. Fastighetsmarknaden är komplex ochriskbilden är ofta alltför mångfasetterad för tillgängliga finansiella modeller, vilketmedför att magkänslan allt som oftast är utgör en stor del vid investeringsbeslut.I denna studie undersöktes olika investerares syn på risk. Möter allainvesterare samma riskbild eller skiljer den sig beroende på investerarens preferensför endera fastighetsslaget? Upplever aktörer i bolag med fastigheter somkärnverksamhet en annan riskbild än de vilka håller fastigheter i rentdiversifieringssyfte?En enkät skickades ut till 110 personer verksamma som VD, Finanschef ellerRiskchef, inom fastighetsbranschen.

I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvärderingar på en illikvid marknad. Dels i fråga om metodval, dels om det föreligger någon form av systematisk felkälla och till sist om det råder oenighet kring tillämpningen av IFRS definition av verkligt värde. Kassaflödesmodellen är den idag vanligast förekommande värderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. Vår uppfattning är dock att metoden endast ger sken av noggrannhet då kassaflödet ändå normeras tämligen slentrianmässigt samt att osäkerheten i direktavkastningskrav på en illikvid marknad är av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvärderingar.