De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..

SammanfattningResultatet visar att ortsprismetoden är den vanligaste värderingsmetoden samt att avkastningskravet är det viktigaste för en investerare. Investeringsbedömningsprocessen visas i en stegmodell där avkastningskravet först måste bestämmas. Efter det samlas både extern och intern data in sedan läggs siffrorna in i en investeringskalkyl för att se om avkastningskravet uppfylls. Uppfylls det är det läge att investera. Slutsatsen vi dragit är att processen investeringsbedömning inte skiljer sig åt mellan investerarna.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa strukturomvandlingen.Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över dagligvaruhandelns utveckling.Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, Fastighetsekonomi och handel..

Matbutikerna på dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare.

Stockholms bostadsmarknad fungerar dåligt. Det råder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö står det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igång men det saknas långsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra är några orsaker. Hyresnivån sätts efter det sk bruksvärdessystemet där de kommunala allmännyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Marknadsvärdet på bostadsrättslägenheter ändras kontinuerligt men det är först vid försäljning som värdet konkretiseras och fastställs. En av mäklarens uppgifter blir att sätta ett utgångspris som i sin tur ska leda till ett försäljningspris. Som studenter på Fastighetsekonomiprogrammet har vi saknat en tydlig förklaring till hur värderingen praktiskt går till väga och om det finns grundläggande faktorer som gäller alla mäklare. Syftet med uppsatsen är därför att studera vilka olika aspekter en fastighetsmäklare väger in vid en värdering av en bostadsrättslägenhet. Vi har då utgått ifrån redan kända teorier och sedan undersökt hur de påverkar värderingen och om det finns ytterligare faktorer.I intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Karlstad har vi undersökt påverkan av faktorer som läget, månadsavgiften, standard, skick, storlek, ränta och tidigare försäljningar.

Vad är fastighetsmäklarnas attityder till användandet utav lockpriser? Ämnet har på senare tid varit omdiskuterat i media, som också gett sin syn på det. Vi genomförde därför en undersökning i form av en enkätundersökning med fastighetsmäklare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda på deras attityder till fenomenet. Vi ville också undersöka om attityden till och användandet utav lockpriser skilde sig mellan städerna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkätundersökningen omfattade också branschorganisationernas åsikter om oärliga bud, samt mäklarnas syn på den oreglerade budgivningen.

A uniform environmental rating system for green buildings is demanded in today's society, where the requirements of the energy consumption for real estate are increasing. There are several different systems around the world used to rate buildings, all with different assessment criteria and starting points, which make it difficult to compare environmental rated buildings with each other.The purpose of this paper is to acquire knowledge about the differences between the Swedish environmental rating system Miljöklassad Byggnad and the American LEED, to discover which system is most advantageous. We also examine whether environmental rating affect the value of a property.Miljöklassad Byggnad is relatively simple structured, which makes it possible for private individuals to rate their property. LEED is better structured on the other hand in the case of environmental classification of commercial properties, because there are manuals for among others hospitals, schools and retail. The rating system for Miljöklassad Byggnad is good since the system seeks to fix the number of errors and deficiencies as soon as possible.

Detta examensarbete har utförts på institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och Fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vi har undersökt hur räntekänslig en förstagångsköpare av en bostadsrätt i centrala Stockholm är, givet ett antal kriterier. Vi är själva studenter som efter examen är potentiella köpare av en bostadsrättslägenhet och därför är detta ämne av stort intresse för oss. Vi har tagit reda på ungefär vilken inkomst man kan tänkas ha som nyutexaminerad teknolog och sedan redogöra för vad som händer när man tar ett lån vid ett bostadsrättsköp samt om räntesituationen förändras. Vi vill också redogöra för de rutiner och regler som bankerna har när det gäller bolån i dagsläget.

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare.

Ägarlägenheter infördes som en bostadsform i Sverige under 2009. Införandet av ägarlägenheter har diskuterats under många år men upplåtelseformen har tidigare avvisats främst då riksdagen ansåg att ägarlägenheten var allt för lik bostadsrätten. Ägarlägenheten är fast egendom som gör det möjligt att äga, upplåta, pantsätta och överlåta utan restriktioner.Värderingsmetoderna som berörs i arbetet är framförallt ortsprismetod och avkastningskalkylbaserade metoder. Ortsprismetoden tillämpas genom jämförelse av liknande objekt analyseras, för att sedan uppskatta ett marknadsvärde på fastigheten. Avkastningskalkylbaserade metoder innebär att framtida kassaflöden nuvärdesberäknas och resultatet utgör fastighetens marknadsvärde eller individuella avkastningsvärde.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare.Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer.

Abstract Titel: Fastighetsekonomers motivation i yrkesliv och utbildningNivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomiFörfattare: Mahtab Yousefi & Tony EssoHandledare: Jonas KågströmDatum: 2011 - 06Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka blivande fastighetsekonomers motivation på utbildningen och yrket, som vi sedan skulle jämföra med yrkesverksamma. Samtliga intervjupersoner är befintliga och gamla studenter från Högskolan i Gävle. Denna studie är tillägnad alla studenter som är blivande fastighetsekonomer.Metod: Vi har använt oss utav kvalitativ metod under intervjuerna, totalt genomfördes det 20 intervjuer varav tio utav dem var via telefon. Vi har även använt oss utav kvantitativ metod, vår information samlade vi in via en elektronisk enkätundersökning till de yrkesverksamma, och studenterna fick undersökningen utskriven för att sedan koppla det till Self Determination Theory (SDT).Resultat och slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av GCOS och ACI. Det resulterade i att studenterna hade högre procent i autonomy medan de yrkesverksamma hade högre procent i controlled och amotivation.

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring.