I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid Fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns Fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns Fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på Fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men Fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleåldern är särskilt lite studerad. Målet med examensarbetet är att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrån dess inverkan på barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förståelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien är att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek på förskolegården med särskilt fokus på den fysiska miljöns betydelse för fantasin så som det kommer till uttryck i Fantasilek. Följande frågeställningar har väglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element använder barn i Fantasilek? Vilka typer av Fantasilek återfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse får naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fältarbete som genomförts på en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex år har studerats genom observation och gåtur.

SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat.

Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar.

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö..

The study which has been made is a qualitative observational study where play forms and participation of adults were observed in two preschools. The word play is defined in the study with an ?as-if? ?nature based on Knutsdotters definition which differs play and activities from each other. The observed play form has been analyzed according to the concept of imitation and imagination play. To get a complete base of the study a few children on some occasions drew what they played or would like to play.Through photographs of these drawings and how the children described and explained what they drew a connection could be made with the children?s play forms.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ?lärare i roll?- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ?heta stolen? samt bildsamtal. När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur.