Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Familjeproblem - Sida 1 av 1

En mall för varje fall? : Organisationers beaktanden av barn som har familjeproblem

Syftet med studien är att få en ökad förståelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad är adekvata för barn som har Familjeproblem, utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som på olika sätt kommer i kontakt med barn som har Familjeproblem i deras yrke, har vi fått fram ett relevant och ingående materiel som belyser ämnet. Resultatet visar på att organisationerna sätter barnet i fokus på olika sätt, de har olika synpunkter och illvägagångssätt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi använt oss av eorier och begrepp som system och livsvärld av Habermas, byråkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar på att det är viktigt att se till helheten och på det som finns runt omkring, inte enbart på de olika delarna och till problemet i sig..

Hjälp att få? : 255 SIS-placerade ungdomars upplevelse av hjälp med familjeproblem

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina Familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med Familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Ungdomars kombination av personlighetsegenskaper och kognitioner: när förekommer risk för sociala anpassningsproblem?

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och Familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och Familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar.

Barn i familjer med missbruk. En studie av lärarens roll.

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Sambandet mellan patienters eget arbete i internetformedlad KBT och behandlingsutfall

Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och Familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid..

ADHD: Hjälp- och stödinsatserna från föräldrarnas perspektiv

Barn med diagnosen ADHD (hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning), är ett kontinuerligt växande diskussionsämne. Uppfattningen som de flesta idag har enats om är att ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp för många barn och deras familjer. Detta innebär att det krävs flera olika verksamheter, t ex. hälso- och sjukvården, förskola, skola, socialtjänst och olika typer av behandlingsinstitutioner, som ska vara inblandade och de måste klara av att hantera dessa individers svårigheter. Anledningen till att problematiken med ADHD har blivit mer framträdande är förändringarna i dagens samhälle som kommer i uttryck speciellt i skolans värld och deras arbetssätt.

En studie i behandlingsarbete med barn med ADHD och deras familjer vid BUP-mottagningar i Göteborg

ADHD är en förkortning för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder som innebär neuro¬psykiatriska problem med hyperaktivitet, ouppmärksamhet och bristande impulskontroll. Socialstyrelsen (2002) beräknar att 3-5 procent av barn och unga lider av denna svårighet. En mindre andel av dessa får hjälp och behandling via barnpsykiatrin.Studien avser att ge en beskrivning och analys av den barnpsykiatriska icke medicinska personalens, psykologer och socionomers, sätt att arbeta och tänka kring behandlingsarbete med ADHD-barn och deras familjer. Inledningsvis försöker jag dels beskriva ADHD diagnostiskt och vilka problem det kan medföra, men också sätta in problematiken i ett sammanhang utifrån BUP:s arbetsmetoder, behandlingsforskning och behandlingserfarenheter. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning.