När en Familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en Familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk Familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en Familjemedlem är en utmaning, inte minst om Familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en Familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka Familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin Familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk Familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra Familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra Familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

När en person insjuknar i HIV/AIDS blir hela familjen drabbad. Familjen är en viktig resurs för den sjuke och är dem som har bäst kännedom om den sjuke Familjemedlemmens behov. Genom att ha kunskap om hur HIV/AIDS påverkar familjen kan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal hjälpa och stötta hela familjen. Syftet med denna studie var att undersöka hur familjer påverkas av att leva med en Familjemedlem med HIV/AIDS. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och elva kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en Familjemedlem är en utmaning, inte minst om Familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en Familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka Familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin Familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk Familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en Familjemedlem är en utmaning, inte minst om Familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en Familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka Familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin Familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk Familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en Familjemedlem blir sjuk.

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, där tidiga symtom kan vara svåra för anhöriga att upptäcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vårdgivarroll. Syfte: Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en Familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehållsanalys.

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars Familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sådan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjälp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa familjen måste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram är systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet är att belysa de behov som finns hos familjen när en Familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, där tidiga symtom kan vara svåra för anhöriga att upptäcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vårdgivarroll. Syfte: Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en Familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att när en Familjemedlem drabbas av demens ställs anhöriga inför stora förändringar. Kraven ökar och konsekvensen blir ofta att de anhöriga upplever att deras egna behov glöms bort.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade Familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade Familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad Familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en Familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin Familjemedlem.

När en person drabbas av ett kritiskt tillstånd, innebär detta att hela familjen involveras. Att vara närstående innebär att lätt hamna i skymundan när allt fokus hamnar på den kritiskt sjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser när en Familjemedlem drabbats av ett kritiskt tillstånd. Tio vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen generade fyra kategorier: Se hur en Familjemedlem förändras; Leva i en känslomässig berg och dalbana; Försöka hantera sin nya vardag; Vilja få sina behov tillgodosedda av vårdpersonal.

Problem: Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer ökar för varje år. Många av kvinnorna har familj och befinner sig mitt i livet. Familjen är oftast de som står kvinnan närmast och går därför också igenom en svår tid. Stort fokus läggs på patienten och ofta glöms familjen bort.                                                                                                         Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att ha en Familjemedlem med bröstcancer.                                                                                      Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.                                                                                               Resultat och konklusion: Resultatet visar att familjen upplevde chock, rädsla, oro och ilska över cancerdiagnosen.

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att närvara vid ett återupplivningsförsök av en Familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design där 13 artiklar har analyserats. Artiklarna är sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, även manuell sökning är utförd utifrån referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av behov av stöd, anhörigas värde och önskan samt anhörigas oro och sorg.