Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en Fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt.

Denna uppsats utreder ifall två kognitionsvetenskapliga perspektiv kan bidra till en effektivare informationslogistik.Med detta som bakgrund har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt använts för att framhäva kontraster mellan de båda områdena. Teori har tagits från kognitionsvetenskapens nätverks- och artificiella intelligens perspektiv samtidigt som empirin utgörs av en Fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation. Kontraster mellan de båda områdena har vägts mot varandra och teorier om på vilka sätt de två perspektiven skulle kunna berika den informationslogistiska applikationen har dragits. Dessutom har mer generella slutsatser dragits från nätverks- och det artificiella intelligens perspektiven för att besvara hur de på en generell nivå skulle kunna bidra med kunskaper till andra informationslogistiska applikationer.Resultatet i uppsatsen visar att det med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt går att importera kunskaper från det kognitionsvetenskapliga hållet till informationslogistiken..

Utifrån en Fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Arbetslivet är just nu i ett stadium där individualitet, medbestämmande och lärande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nås krävs en växelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strävan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete är att med en uppsättning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan på individens möjlighet till att skapa en växelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig Fallbeskrivning används därtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs är att ett specifikt fall kan visa på en problematik, vilken kan härledas till omedvetna processer. Dessa processer har åskådliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en Fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju där fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med Fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen.

Arbetets syfte är att få en bred kunskapsbas för att förstå vad koncentrationssvårigheter är och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien är även att söka förslag till handling för att stävja koncentrationssvårigheter. Det är en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svårigheter. Med hjälp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten på just den här yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvårigheter till hjälp för förståelse av begreppet.

i samhällsdebatten om våld i parförhållanden ligger fokus på våld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för män som våldsoffer för sin partner. Den största faktorn som påverkar benägenheten att anmäla brott är brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benägenhet att anmäla misshandel i parförhållande och huruvida anmälningsbenägenhet påverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En Fallbeskrivning av misshandel i ett parförhållande lästes av 80 undersökningsdeltagare, hälften från Afrika och hälften från Sverige. De fick sedan ta ställning till huruvida de skulle polisanmäla om de var offret.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv Fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstå. De 18 medverkande lärarna tjänstgör endera på högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands län. De frågeställningar som uppsatsen baseras på är: Hur väljer lärarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Tidigare forskning kring ämnet visar att lärare och lärarstudenter upplever en okunskap angående hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.

Syftet med denna studie var att utifrån en fiktiv Fallbeskrivning undersöka vilken information och vilket stöd ensamlevande kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning får före, under och efter en graviditet i Bollnäs kommun. Vi intervjuade fyra olika verksamheter som kommer i kontakt med dessa kvinnor och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform. Resultatet av studien visade att den förberedande och förebyggande informationen till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning som ännu inte blivit gravida är knapphändiga hos alla de intervjuade verksamheterna. Under graviditet erbjuder ett par av verksamheterna kvinnorna stöd i form av samtal och praktisk föräldrautbildning. När barnet är fött finns till exempel olika typer av stödinsatser som beviljas av Socialtjänsten och stödet skräddarsys efter behov och problematik.

Many farms in the counties in the south of Sweden have difficulties with diseases spread by ticks; mainly babesiosis and tick-borne fever (TBF) but there are indications that borreliosis ought to be included. All of the tick-borne diseases radically decrease farm profit if the herd is affected. The production of the vaccine used against babesiosis since the 1920´s, will be discontinued in the near future and in addition to economical reasons it is therefore important to learn more about the diseases above. During the summer and fall of 2002 and 2003, a farm in the island of Gotland was burdened with unusually many cases of bovine babesiosis. In total 43 animals fell ill and one died.

Familjestrukturer och föräldraroller är i förändring. Stereotyper av föräldraskap har bidragit till rådande attityder där män och kvinnor i icke traditionella familjestrukturer bedöms mindre fördelaktigt (Brescoll & Uhlmann, 2005). Studiens syfte var att se om attityder påverkas av huruvida föräldern är karriärist eller föräldraledig samt man eller kvinna. En pilotstudie genomfördes för att generera egenskaper för föräldraskap och bestod av 30 deltagare. I huvudstudien deltog 115 personer, varav 69 kvinnor och 46 män.

Baserat på Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspåminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hårdare än personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jämnt fördelade i varje grupp. Hälften av grupperna blev dödspåminda och fick antingen läsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. Båda grupperna fick läsa en fiktiv Fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna för någon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.