Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet Ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i Ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i Ergonomi. Resultatet visar också att Ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning..

Mitt arbete berör ämnet Ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande Ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet Ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel.

ABSTRACTExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: ?Spänningen är vår värsta fiende? ? en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlärare arbetar med Ergonomi.Title in English: ?The tension is our greatest obstacle? -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles Ergonomics.Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund.Termin: Ht 2013.Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet.Handledare: Johanna Österling Brunström.Examinator:Christer Bouij..

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande Ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r Ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och Ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och Ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt Ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittErgonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett Ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt Ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittErgonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett Ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och skillnader i gymnasieelevers syn på sin kunskap och lärande i förhållande till deras lärares syn på sina elevers kunskap och lärande i Idrott och hälsa A, detta med utgångspunkt från målen i kursplanen för Idrott och hälsa A med avgränsning till momenten livräddande första hjälp och Ergonomi. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ enkätundersökning på en gymnasieskola i Luleå kommun. Resultatet visar att lärarna överlag har bra kontroll på elevernas kunskaper och lärande i Ergonomi. I momentet livräddande första hjälp hade däremot lärarna ingen uppfattning om sina elevers lärande i och med att ingen av lärarna tagit upp momentet under sina lektioner. Av resultatet kan vi också utläsa att eleverna överlag tillförskaffar sig goda kunskaper inom de moment som gås igenom under lektionstid.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och Ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

I de flesta yrken anses Ergonomi vara en självklarhet för att skapaen väl anpassad arbetsmiljö och minska riskerna för arbetsskadorhos anställda. Som yrkestatuerare utsetts man ständigt av fysiskapåfrestningar, som onaturliga sittpositioner och tunga ohändigamaskiner. Tatueringsmaskinerna de använder i genomsnitt 4-5 timmarom dagen är dåligt balanserade och vibrerar. Vibrationerna som uppstårfortplantar sig ut i hela maskinen och i slutet ut i musklerna på tatueraren.En konsekvens av detta kan vara att man får karpaltunnelsyndrom.I samarbete med Mats Jadeskär, som bygger egna maskiner undervarumärket ?Dize tecniques? och är väldigt kunnig inom området, ska enny tatueringsmaskin tas fram.

Denna fallstudie har utförts vid Sandvik Mining and Construction Köping AB, ett bolag tillhörande Sandvikkoncernen, som tillverkar borrkronor till gruvindustrin. Organisationen arbetar med förbättringsarbete enligt principer från Lean production, vilket bland annat innebär att en större layoutförändring pågår i fabriken med syfte att förbättra det övergripande flödet. I samband med detta förbättringsarbete kommer den manuella monteringslinan av borrkronor att flyttas. Detta ger möjlighet att se över monteringslayouten utifrån värderingar, principer och verktyg från Lean och Ergonomi. Syftet med studien är att lämna förslag på en monteringslayout som är utformad på ett sådant sätt att den minimerar förekomsten av icke värdeskapande aktiviteter, förebygger fel samt skapar goda förutsättningar för en Ergonomiskt lämplig arbetsmiljö.

På frågan om vad verksamhetscheferna har för åsikt om hur de skulle kunna förhindra långtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension på sin avdelning så tar många i likhet med ambulanscheferna upp fysisk träning och Ergonomi som områden där de lägger stor vikt. Ingen nämner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet på vad den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningarna är, nämligen muskel ? skelettskador, så kan fysisk träning och Ergonomi vara riktiga metoder. Stämmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del på fritiden så är arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till långtidssjukskrivningarna. Men det finns skäl att tro att denna bild inte riktigt är sann..

I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det Ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om Ergonomi utifrån ett patientperspektiv.

Framtagning av monteringverktyg för stiftning av borrkronor..