Detta examensarbete handlar om några elever med utländsk bakgrund och deras attityder till det engelska språket. Jag intervjuade sex elever och fann att två av sex elever läser texter på engelska på fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat språk än svenska, engelska och modersmålet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehålla mer konversation, grammatik och översättning. Jag intervjuade också två lärare för att få reda på hur de ser på engelskundervisning på en mångkulturell skola.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka engelskans påverkan på det svenska språket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers inställning till och attityder till användning av engelska i svenskan.Här vill jag ta reda på hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de använder engelska ord i sitt vardagliga språk och varför de använder engelska ord. Andra frågor som jag vill få besvarade är vilka engelska ord som används, om man föredrar engelsk stavning på engelska lånord eller svensk stavning. Slutligen vill jag också få besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstår svenska meningar med lånord i, om man godtar svenska meningar med engelska lånord i och om man använder svenska meningar med engelska lånord i. Arbetet bygger på en enkätundersökning som gjorts på två grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i år 9.

Syftet med det här arbetet är att se hur dagens elektroniska spel påverkar elevernas språkutveckling, särskilt i modersmålet, men även att diskutera den engelska och svenska språkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner på engelska, och det svenska (danska för två av de undersökta eleverna) språket är som ett andra modersmål hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i årskurserna 6 och 7 samt två elever från Danmark, som också är i årskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lärare för att se hur deras språk utvecklades det senaste året i svenska och i engelska. Jag intervjuade också den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska språket utvecklas mer än det svenska och det arabiska språket, men det är de arabiska och svenska talspråken som utvecklas mer än de skriftliga språken. Det visar också att spelen kan används för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen är att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla språket, inte minst i engelska och svenska, men även i arabiskan som modersmålsspråk..

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter).

"Forskning har funnit att små barn fram till och med sex års ålder har särskilt lätt att erövra språk. Det finns svensk forskning som studerat hur barn från andra länder reagerar på att undervisas i svenska däremot finns det få svenska studier som visar hur undervisning i ett andraspråk påverkar svenska förskolebarn. Även internationellt sett är dessa typer av studier sällsynta. Syftet med denna studie är att vidga förståelsen för hur introduktion av engelska påverkar barn i en svensk förskolas verksamhet. Studien är av kvalitativ form.

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningsspråket påverkar undervisningen i fysik. I denna studie är det fysiklärare med svenska som modersmål som undersöks. Studien undersöker fysiklärare som undervisar både på engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkät som jag utarbetat och skickat till lärare som undervisar i fysik på både svenska och engelska eller står i begrepp att börja göra det. Ur svaren från erfarna fysiklärare som undervisar på ett annat språk (både svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lärare som precis har börjat undervisa på ett språk som inte är hennes/hans modersmål. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt språk, planera sina lektioner och lättare övervinna den osäkerhet som kan finnas när en lärare ska övergå från att undervisa på sitt modermål till att göra det på ett annat språk. Mitt examensarbete fokuserar på lärares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa på engelska när deras modersmål är svenska.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska som främmande språk och svenska som andraspråk. Som utgångspunkt till vår studie hade vi följande frågeställningar:? Vilka inlärningsstrategier säger elever att de använder sig av i engelska och svenska som andraspråk när de lär sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihåg ord?? Är vissa ord lättare än andra att lära sig?? Var lär de sig bäst?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlärningsstrategier i engelska och svenska som andraspråk?Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, då Vi bland annat beskrev två språkpedagogers inlärningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vår studie var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska och svenska som andraspråk. För att kunna tränga djupt in i varje informants tänkande och uppfattning använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt på den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i åldrarna 10 ? 19 år fått möjlighet att med hjälp av intervjuer reflektera över hur de lär sig ord i engelska och svenska som andraspråk.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

AbstractSyftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15?17 och till vuxna i åldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium.

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populärvetenskaplig bok och dess svenska översättning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptäcka generella skillnader i användningsområden mellan engelska och svenska när det gäller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida ändrat tempus kan innebära att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell används Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i språket med hjälp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dåtidstempus i den engelska källtexten ofta ersätts med presens i den svenska måltexten..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..

Specialarbete 15 poängTitel: Svengelska och engelska importord i nutidssvenskanFörfattare: Anna Fälthammar SchippersTermin och år: Höstterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för svenska språketHandledare: Maja LindforsExaminator: Richard Johansson.