This report was written by Lisa Bengtson and Hanna Paradis and describes the degree thesis "Environmental impacts of solid waste treatment in the Metropolitan Region, Santiago, Chile ? a comparison between current system and incineration with energy recovery". The purpose of this thesis was to investigate if incineration with energy recovery could be motivated through an environmental perspective as an alternative to landfilling of solid waste in Santiago, Chile. The study was performed with Life Cycle Analysis as a theoretical base. In Santiago, situated in the thirteenth region of Chile, Región Metropolitana, lives 6,5 million inhabitants. The major part of the solid waste produced in the region is landfilled on three different sanitary controlled landfills situated outside the city center.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ?vaggan tillgraven?. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med Energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlägga använd-ningen av slaktblod i Sverige. Då dagens debatt angående kött-konsumtionens miljöpåverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var även detta en intressant aspekt att titta närmare på. Kartläggningen har koncentrerats på uppsamlingen och använd¬¬¬ningen av slaktblod från gris då detta är mest förekommande inom livsmedels-framställning i Sverige. Informationen har hämtats från vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna är främst från de 20 senaste åren men även tidigare då det inte alltid funnits tillräckligt med ny forskning och resultat att ta del av. I Sverige används slaktblod främst till biogödsel, Energiutvinning och djur-foder men även en del till livsmedelsframställning via förädling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein används i stor ut¬sträckning som emulgeringsmedel i charkuteriprodukter och hemoglobin¬pulvret går främst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som går till respek-tive process är inte fullständigt kartlagt.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med Energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen.

This study has examined if importation of waste for energy recovery can reduce the climate impacts of Waste Management Systems. Using Systems Analysis this study will try to examine the complex waste systems in a systematical and strictly logical way to see how these systems interact and affect each other. Specifically examining the climate impact of waste management systems in England. The traditional way of handling waste in England is through Landfills. Land filling leads to emissions of the greenhouse gas Methane. The EU has put in place a landfill directive that is supposed to lead the member states away from land filling as a method of waste management. Today in Sweden there is a competition for the waste available for incineration. The worsening economical situation together with less product packaging and an increase in source separation leads to a lack of waste available for incineration.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för Energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med vindkraftsparker har ännu aldrig skett.

Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög Energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning.Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel.Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas.

Är det möjligt att reducera utsläppen av växthusgaser och samtidigt nå en hållbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar län antog utmaningen 2006 och är därmed en föregångsregion i arbetet med detta. Till år 2030 är målet att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbränsle. Hushållens sopor innehåller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.

Vid ståltillverkningen på SSAB Tunnplåt AB i Luleå genomgår stålet olika processer innan det blir den produkt kunden beställt. I LD-konvertern omvandlas råjärnet till råstål genom syrgasinblåsning. Gasen som bildas är både energirik och giftig och samlas därför upp för att renas och utvinna energi. I LD-gasklockan samlas gasen upp innan den slussas vidare för Energiutvinning. Gasen i klockan innehåller stoftrester och är mättad med vattenånga.

Syftet med denna uppsats var att beräkna värmeflödet på Gotland, samt göra en uppskattning av tillgången till jordvärmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess användning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras på de värmeflöden och värmeproduktionsvärden samt på de geologiska förutsättningarna i Sverige. Förnyelsebara energikällor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. På längre sikt och med förbättrad teknik kan t.ex. jordvärme bli en värdefull energikälla.

Kreatin är ett av de mest använda prestationshöjande kosttillskotten. Kreatin är en kväveinnehållande molekyl som är av stor vikt vid omvandlingen av kroppens lagrade energi till rörelseenergi. När molekylen har en fosfatgrupp bunden till sig kallas den kreatinfosfat. I handeln finns olika typer av syntetiskt framställt kreatin att köpa som kosttillskott, varvid den vanligaste är kreatinmonohydrat. Kreatintillskotten tillför extra kreatin till musklerna, vilket bidrar med snabbare Energiutvinning vid kortare explosiva arbeten, såsom exempelvis styrketräning och kortdistanslöpning.Syftet med rapporten är att undersöka hur kunskapen om och attityderna till kosttillskottet kreatin kan se ut hos tränande individer som använder, eller har använt sig av detta kosttillskott.

Naturvårdsverket har uppskattat att vi i dagens samhälle årligen produceras cirka 450 kilo hushållsavfall per person i Sverige. Det uppkomna avfallet har genom åren omväxlande betraktats som en resurs respektive ett miljöproblem. En rad olika styrmedel i form av lagar och skatt har införts för att reglera avfallshanteringen enligt avfallshierarkin. I dagsläget går den största andelen hushållsavfall till förbränning med Energiutvinning. Ett av bolagen som har valt att använda sig av avfallsförbränning vid energiproduktion är E.ON Värme Sverige, Region Norrköping. Bolaget uppskattar att det årligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000 ton bottenaska ifrån bolagets avfallspanna, P14. Till produktionsanläggningarna tillhör även nio uttjänta bergrum som har nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av tjockolja, EO4-EO5. För att trygga framtida askhantering samt återställa de uttjänta oljelagringsbergrummen ansöker bolaget om tillstånd att utfylla sex av bergrummen med främst flygaska ifrån avfallsförbränningen.

Island har perfekta förutsättningar för att utvinna geotermisk energi. Det är beläget på den mittatlantiskaryggen mellan två aktiva plattor som interagerar med den hotspot som ligger under Island. Formandet av jordskorpan i området är komplex, hotspoten och manteln produce- rar tillsammans stora mängder magma som har gjort att jordskorpan har blivit mer mäktig oceanskorpan. Dessa parametrar gör Island till ett land med unika dynamiska system som ger de bästa förutsättning- arna för att kunna utvinna samt förse sin befolkning med geotermisk energi.  I denna studie är det främst två vulkaner som undersöks, Krafla och Hengill som ligger på norra respektive sydvästra Island.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

Projektet har genomförts som ett examensarbete i civilingenjörs utbildning med inriktning mot energi. Arbetet har genomförts vid New Bolidens smältverk, Rönnskärsverken, i Skelleftehamn.Syftet med detta examensarbete var att finna ett ekonomiskt mer optimalt körsätt på fumingverket med avseende på zink och energiproduktion samt förbättra dess samverkan med energicentralens energibehov. Största producenten av ånga och fjärrvärme på Rönnskärsverken är fumingverket.Olika driftförhållanden påverkar både produktionen av ånga och fjärrvärme. Tillgängligheten på zinkrik slagg samt reducerad ångproduktion vid tappning av slagg påverkar mest. Vid låg produktion av ånga i fumingverket och stor förbrukning på Rönnskär, samt stor konsumtion av fjärrvärme används oljepannor för att upprätthålla behovet.