EU har beslutat sig för att gradvis plocka bort de vanliga glödlamporna från marknaden. Istället ska vi använda Energismartare ljuskällor som lågenergi-, halogen- eller LED-lampor.Vilken ljuskälla som ersätter den traditionella glödlampan är ännu oklar. Den värdiga ersättaren ska gärna vara fri från kvicksilver, Energismart och inte alltför dyr..

Energismarta lösningar är väldigt aktuellt och alla möjligheter till att spara energi anses absolut nödvändiga för att värna om naturen. Energi kan sparas på bevattningsanläggningar genom att inte vattna om nederbörd är annalkande. Via övervakningar av väderleksrapporter kan nederbärdsmängden analyseras och bevattningen anpassas efter det. Målet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp av ett Energismart bevattningssystem, avsedd att spara in på oönskad bevattning. Via fuktmätning och analys av väderdata kommer bevattningsmängden att avgöras beroende på fuktigheten i jorden samt annalkande nederbördsmängd. Via en webbsida finns konfigureringsmöjligheter samt information angående aktuellt bevattningssystem. I rapporten förklaras vad sensornoder har för olika funktionaliteter i systemet.

Grön IT är ett begrepp som har fått mer uppmärksamhet i Sverige de senaste åren. Grön IT handlar mycket om att minska energiförbrukningen och med denna uppsats framgår det att arbetet kring detta redan pågår i viss mån, men företagen har inte kommit så långt än. Det finns fortfarande stora möjligheter att göra förbättringar. En viktig del i miljöarbetet är att engagera personalen genom utbildning. Grön IT innebär mer än bara klimatpåverkan, det innebär också lägre kostnader, ökad effektivitet och en stärkt image.

Från standardhus till passivhus - Utökade krav på organisationoch framställning för hus 1 i KallebäckPassivhus är ett Energismart byggnadssätt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus är det framtidabyggnadssättet då dess ekonomiska vinning ifrågasätts. Den aktuellarapporten innehåller en analys över vad det innebär att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som används som referens är AF Byggs hus 1 i Kallebäck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaåtgärder gällande installationer och konstruktion som är nödvändigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detäven en analys över vilka förväntningar som väntas ställas påorganisationen under byggprocessen.Vad som framgår av rapporten är att det krävs ganska storaförändringar gällande både konstruktion och installationslösningarför att man skall nå passivhus nivå.

Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebär att EU vill minska unionens importberoende inom energiområdet genom att effektivisera energianvändningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav på att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pågår fortfarande. Den 16 mars 2006 överlämnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och Energismart byggande" till riksdagen. Uppsatsen vill lyfta fram om, och i så fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

En mer miljömedveten och Energismart byggbransch behövs för säkerställandet av hållbara städer både idag och för kommande generationer. Därför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, även kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebär en bedömning av den miljöpåverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart är hur och om dessa system är tillämpningsbara från ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete ämnar jag att besvara följande frågeställning: Vad skiljer de allt mer frekvent använda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? Två av de största systemen på den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jämförs med stöd i två aktuella exploateringsområden: Masthusen och Norra Djurgårdsstaden.

Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka Energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera byggarbetare under raster och annan ledig tid.Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades.

The purpose of this thesis is to examine how investments are justified in the Swedish data center industry, with a focus on cooling equipment. This is achieved through semi-structured interviews with 20 different interviewees. These interviewees represent different facets of the industry and facilitate an understanding of which factors, such as: investment costs, operating costs, reliability, environmental impact and the influence of external and internal actors, come into play and to which degree they impact the investment decision-making process. The results show that primarily low operating cost in the form of low energy consumption is the driving factor when it comes to the procurement of new equipment. A lower environmental impact is a positive side-effect of lower energy consumption.