I den dagliga kontakten med patienter med Endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförväntade tecken på luftvägsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att säkerställa fria luftvägar på patienter med Endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att använda böjd sugkateterspets för att nå en specifik lunga och att slutet sugsystem inte är mer effektivt än öppet avseende mängden uppsuget sekret samt antal sugtillfällen. Ett visst mått av rutinmässig sekretsugning per dag är till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrån nationella riktlinjer är säkert bra men det är också nödvändigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhåller sig kritisk och vid behov utfärdar lokala föreskrifter och rutiner..

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar finns olika rutiner kring huruvida Endotrakealtubens position hos intuberade skall skiftas eller bibehållas i samma mungipa, då sidbyten kan leda till allvarliga komplikationer. Rutinen vid CIVA har varit att byta Endotrakealtubens position på alla intuberade patienter en gång per dygn. Varken rutinen med skifte samt bibehållen position har utvärderats. Syftet med studien är att undersöka oralt intuberade patienters munhälsa vid bibehållen position av Endotrakealtub under vårdtiden. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie.

 Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om Endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Litteraturen beskriver larynxmask som ett skonsamt alternativ till intubation med Endotrakealtub. Tidigare studier visar dock att det inte är ovanligt med halsbesvär postoperativt, i form av halsont och/eller heshet. Syftet med studien var att undersöka förekomst och karaktär av halsbesvär postoperativt efter användning av två olika larynxmasker. Författarna genomförde en pilotstudie där nitton vuxna patienter, både män och kvinnor, som erhållit Pro-Breathe® eller I-gel® larynxmask under anestesin ingick. Patienterna intervjuades 60 minuter respektive 24 timmar efter uttagandet av larynxmasken.

Intensivvårdspatienter är i behov av sedering för att uthärda smärtsamma upplevelser såsom Endotrakealtub och respiratorbehandling. Ytlig sedering blir allt vanligare inom intensivvården då det visat sig ha patientnytta. Syftet med undersökningen var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine (Dexdor), som är ett nyare läkemedel för sedering inom intensivvården. Studien har kvalitativ design. Åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog och datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Det är väl känt både empiriskt och belagt i forskning att patienter på intensivvårdsavdelningär stressade under vårdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter på intensivvårdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna användes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav både psykisk och fysisk natur.

Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en Endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera Endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård.