Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket Empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i Empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.

Två experiment undersökte om en människa och ett djur som far lika illa väcker olika mycket Empati. I Experiment 1 fick 108 personer läsa en berättelse där antingen en man, kvinna, hund eller katt farit illa och därefter skatta sin Empati. Män hade låg Empati för såväl människor som för djur. Kvinnor hade (1) mer Empati än män oavsett offer, (2) mer Empati för djur än för människor, samt (3) något mer Empati för hund än för katt. I Experiment 2 fick 69 kvinnor läsa en berättelse där antingen ett barn eller en hundvalp farit illa.

Inom vården är Empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad Empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög Empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på Empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre Empati än mentalskötare.

I två studier undersöktes skillnader I Empati beroende på målpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter läsa fyra berättelser där målpersonernabefann sig i besvärliga situationer och upplevde känslorna ilska, skam,rädsla och sorg. Därefter fick deltagarna skatta sin Empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer Empati för männen och ilskamer Empati för kvinnorna. I studie 2 fick därför 101 psykologistudenter läsaen berättelse där målpersonen upplevde ilska eller sorg i en svår situationoch därefter skatta sin Empati.

Empati är att kunna uppleva och förstå andra människors känslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares Empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina Empati. Två studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter på socionomprogrammet hade mer Empati för en sympatisk person än för en osympatisk.

Kvinnor har visats vara mer Empatiska än män vid självskattning samt att vita och svarta barn känner mer Empati för en målperson med samma hudfärg. Denna studies syfte var att undersöka om män och kvinnor kände olika mycket Empati beroende på målpersonens etni-citet, om det fanns några könsskillnader i Empati samt om något av könen väckte mer Empati. Deltagarna var 208 män och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade på Mälardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion där svenska deltagare visade högre Empati för en svensk målperson än vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre Empati för en invandrad målperson än vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för Empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Empati är en grundförutsättning för människors interaktion, kommunikation och förståelse för varandra. Forskning har visat att individer med depression och olika personlighetsstörningar har en tendens till nedsatt Empati. I en enkätstudie med 205 deltagare, varav 162 kvinnor, undersöktes om sinnesstämning har ett samband med Empati. Deltagarna försattes i en sinnesstämning, de fick tänka på positiva eller negativa händelse. Sedan läsa en negativt riktad vinjett om en gripande händelse.

Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagogerAnna IwarsonSyftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan Empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan Empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att Empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer Empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer Empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket Empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i Empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.

I tidigare Empatiforskning har könsskillnader studerats betydligt mer änåldersskillnader. Syftet med den aktuella undersökningen var att studera hurförmågan till Empati skiljer sig mellan tonåringar, medelålders och äldre. Iundersökningen deltog 68 personer varav hälften kvinnor. Empatin varhögst i den äldsta gruppen och lägst i den yngsta för både kvinnor och män.Däremot kände tonåringarna mer för vissa känslor som mättes utanförEmpatiskalan. Kvinnorna i alla tre åldersgrupperna har högre Empati änmännen.

Inom vården är Empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad Empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög Empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på Empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre Empati än mentalskötare.

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan Empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög Empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket Empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre Empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna.

Det finns stereotyper om kvinnor med olika hårfärg och stereotyper påverkar människors Empati och bedömning. Därför gjordes ett kvasiexperiment där det undersöktes om en kvinnlig brottsling väcker olika mycket Empati beroende på (a) vilken hårfärg hon har och (b) Empatisörens kön. I studien deltog 132 personer, varav 61 kvinnor och designen var en enkät där experimentgruppen fick läsa om en gärningskvinna som antingen var blond, brunhårig, svarthårig eller rödhårig och därefter skatta Empati utifrån Batsons Empatiskala. Resultaten visade att (a) blondiner väcker minst Empati medan rödhåriga väcker mest (b) kvinnor  känner högre Empati än män och (c) Empati stiger med åldern. Dessa resultat förklarades bland annat med att blondiner mer än rödhåriga ses som objekt i samhället och är därför mindre Empativäckande, att kvinnor i högre grad än män förväntas vara Empatiska då det är detta beteende som förväntas av kvinnorollen samt att Empati är något som utvecklas med tiden..

Vår uppsats handlar om huruvida Empati är medfödd eller ej? Hur kan man som pedagog påverka utvecklingen av barns Empati? Syftet med vårt arbete var att undersöka i vilken utsträckning dagens professionella pedagoger använder sig av olika metoder för att påverka barns Empatiska utveckling. Vi ville även väcka pedagogers medvetenhet angående barns Empatiska utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som kompletterades med litterarturstudier. Vi intervjuade pedagoger inom skola och barnomsorg.

Empatiträning i form av simuleringsövningar är en frekvent använd metod inom psykologin. Effekterna av den ger dock motstridiga resultat på ökningen av Empatin. Den här undersökningen testade om flickor har högre Empati än pojkar, om Empati går att öka med övningar samt om det finns ett samband mellan välmående och Empati. Övningarna inbegrep bland annat simulering av blind- och dövhet samt forumspel om mobbning. Deltagarna fick före och efter övningarna svara på en enkät som analyserades kvalitativt och kvantitativt.