Detta arbete har vi gjort för att få reda på hur man kan utveckla barns Empati genom att använda sig av forumspel. Målgruppen för vårt arbete är främst andra pedagoger. För att få svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lärare. Forumspel har visat sig vara utmärkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och Empati..

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar Empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av Empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

Empati har länge ansetts vara en god egenskap hos en medmänniska. Det definierats enligt Davis, som individers affektiva och fysiologiska reaktioner avseende någon annans fysiska och psykiska tillstånd. Tidigare forskning har visat att det finns skillnader avseende Empati hos individer beroende på olika faktorer. Huvudsyftet med studien var att se om kön, ålder, arbetsplats, antal år inom yrket samt föräldraskap påverkade kriminalvårdares Empati. Deltagarna var kriminalvårdare (N = 90) som arbetade på en anstalt och ett häkte.

Tidigare forskning har visat att beroende på vilken utbildning man läser varierade den emotionella Empatin. Däremot saknas forskning på andra Empatikomponenter angående skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om Empatin skiljer sig beroende på vilket högskoleprogram som studeras. En enkätundersökning om Empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. Enkäten mäter Davis (1983) mångdimensionella syn på Empati och består av fyra delskalor.

Denna uppsats belyser Empati ur ett troligen helt nytt perspektiv genom att likna Empatiprocessen vid den suggestibla som ?den andres? förmedlande av stimu¬lus, vilket av målpersonen mottages, processas och därefter ofta resulterar i en, hos målpersonen, genuint upplevd känsla eller uppfattning. I uppsatsen förslås vidare att Empati och suggestibilitet skiljer sig ifrån övrig form av var¬seblivning genom det radikala internaliserandet av stimulus som de ofta ska¬par hos målpersonen. Studiens syfte var att, baserat på detta förslag, utreda om det finns ett samband mellan Empati och suggesti¬bilitet. En studie utförd med 42 per¬soner påvisade en tendens till samband mellan suggestibilitet och Empati samt att kvinnor var signifikant mer suggestibla än män.

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till Empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida Empati har samband med Empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser.

Föräldrar kan ha olika typer av uppfostringsstil gentemot sina barn: auktoritär, auktoritativ och släpphänt. Den auktoritativa föräldrastilen har enligt tidigare forskning visat sig påverka sannolikheten för hög Empati hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av olika föräldrastilar för individens Empatiska förmåga. En enkätstudie utfördes med en kombination av ett mätinstrument för föräldrastilar, Parental Styles Dimensions Questionnaire (PSDQ) samt en för Empati, A Questionnaire Measure of Emotional Empathy (QMEE). Deltagarna var 191 gymnasiestudenter från tre olika skolor i Mellansverige.

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta Empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som väcker mest Empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som är i en utsatt situation. Enkäterna innehöll en fiktiv berättelse om tre kvinnor och lästes av 252 studenter som sedan fick skatta sin Empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest Empati. En förklaring till att kvinnor känner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för männen kanske inte är en lika central fråga.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för Empati och viss forskning har visat att Empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket Empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer Empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer Empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i Empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

Empati är ett brett begrepp som är svårdefinierat, det är även svårt att veta vad som påverkar Empatin. Diskussioner om hur våldsamma tv- och datorspel påverkar Empatin negativt ökar. Denna studie undersöker sambandet mellan tv- och datorspel och Empati där Empati definieras som ett karaktärsdrag och en reaktion. Totalt deltog 485, varav 411 var kvinnor, 62 män och 12 som inte ville uppge kön/icke-binära. Davis IRI-skala användes för att mäta Empati och enkäten skickades ut som webbenkät och i pappersform.

Denna studie tar upp betydelsen av att den Empatiserande personen har liknande erfarenheter som målpersonen och även betydelsen av könstillhörighet har för förmågan till Empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en fråga utifrån deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anställda på en pappersindustri. Studien visade på ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av Empati än män utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos Empatisör och målperson ökade Empatin för män men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer Empati än män finns det tidigare forskning som stödjer.

Empati uppstår av flera anledningar och individen kan försöka reglera graden. Engagemang är ett positivt uppfyllande arbetsrelaterat tillstånd medan utbrändhet är en förlängd respons på interpersonella och kroniska emotionella stressorer i arbetet. Polismannens arbetsdag kantas av interpersonella stressorer som kan leda till utbrändhet, där engagemang och Empati kan ha betydelse. Studiens syfte var att undersöka om hög Empati tillsammans med högt engagemang kan relateras till utvecklande av utbrändhet hos poliser. Studien var kvantitativ med tillgänglighetsurval; 55 poliser deltog från en polismyndighet i Mellansverige.

Empati kan beskrivas som en förmåga att veta vad en person känner och tänker. Denna studies huvudsyfte var att översätta C. Daniel Bat-sons Empatiskala till svenska. Syftet var även att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i Empati när den and-re är snäll jämfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och läsa en historia.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sätt att orientera sin sinnesstämning och Empati. Då Empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats på individer med en yrkesroll som ledare då de har skäl att hantera sin Empati. Undersökningen baserades på en egen utformad enkät med 33 påståenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare från sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sätt och Empati.