Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom Emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra Emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp Emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom Emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra Emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp Emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och Emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att Emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ?personer med låg grad av Emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka?. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer.

Idag finns social och Emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och Emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och Emotionell utmattning samt stress och Emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom självskattningsformulär vid två mättillfällen, där 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r beräknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch Emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och Emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive Emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde även mindre Emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstämmer med tidigare, liknande studiers resultat..

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, Emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring Emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att Emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med Emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till Emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen.

 Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, Emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, Emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för Emotionell smitta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och Emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och Emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och Emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell träning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av Emotionell träning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).