Det här examensarbetet är det avslutande momentet på den treåriga utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot Energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet är utfört mot Trioplast Fjugesta AB som tillverkar industrifilm. Hösten 2005 utförde Trioplast Fjugesta AB en energianalys i samarbete med ÖNET, Energikontoret Örebro län. Syftet med examensarbetet är att utifrån analysen arbeta fram förslag som kan minska behovet av el och olja. Arbetet ska resultera i en teknisk beskrivning av förslagen samt en kalkyl över lönsamheten.

Syftet med denna studie är att underso?ka hur elområdesindelningen har påverkat företagen inom de olika elområdena. Elområdesindelningen trädde i kraft år 2011 då Sverige delades in i fyra olika elområden. Dessa fyra områden skapades för att det under vissa tidpunkter finns svårigheter att föra över elektricitet mellan områdena och innebär att elpriset kan variera mellan områdena. Efter elområdesindelningen har det visat sig att elområde fyra, placerat i södra Sverige, under vissa tidpunkter har haft högre elpriser än de andra tre elområdena.För att underso?ka hur företag inom olika elområden har påverkats skickades ett frågeformulär ut till 62 företag, fördelat på alla fyra områdena.

Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs.