Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet Elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om Elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio Elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att Elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet Elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om Elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio Elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att Elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika Elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Idrotten blir allt mer kommersialiserad och professionell. I takt med att klubbarna blir merprofessionella ställs även högre krav på marknadsföringsmässiga åtgärder. Begreppetidrottsmarknadsföring får en allt viktigare innebörd hos dagens Elitidrottsklubbar. Den häruppsatsen tittar närmare på IF Elfsborg, Borås Basket och Borås Hockeysmarknadsföringsmässiga tillvägagångssätt vid genomförandet av en match.Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse och beskriva vilka likheter och skillnadersom föreligger mellan de tre klubbarna marknadsföringsmässigt. Studiens mål är att ta reda påom det existerar några tydliga skillnader mellan de olika klubbarna och huruvida de anammattillgängliga idrottsmarknadsföringsteorier.Forskningsfrågan som formulerats lyder enligt följande, hur ser tillvägagångssättet ut gällandegenomförande av en idrottsmatch med en marknadsföringsmässig utgångspunkt? Våradelfrågor tar hänsyn till om klubbarnas storlek betyder något vid genomförandet av en match,samt vilka marknadsföringsmässiga medel som används.För att åstadkomma syftet med studien har tre stycken kvalitativa intervjuer ochmatchobservationer genomförts.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika Elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där alltstörre fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problemsom uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska ochsportsliga mål för att nå framgång.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsligamålsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten imålstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på Elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot enstrategisk nivå, nämligen ledningen.Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras.Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och långmålformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mål.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och deekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa ärtämligen svag.