I dagens informationssamhälle är Internet och användande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ inställning, detta på bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta är en komparativ analys med syfte att kartlägga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrån demokratiteoriaspekten. Metoden som används är kvalitativ innehållsanalys, där författarna utgår från två konstruerade idealtyper, baserade på deliberativ- och Elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras är Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

"Gömd men inte glömd" är resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frågeställningen: "är förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhållandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del är av normativ karaktär där vi fastställer en demokratinorm genom den rådande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkälla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som består av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhållningsätt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strävar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkåren som önskvärt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? Frågorna besvarasgenom att kartlägga journalisternas förhållningssätt till två polära demokratimodeller ?Elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bäst analyseras yrkesidealens förhållningssätt till olikakrav som demokratimodellerna ställer på journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks därefter genom enkätundersökningar.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till Elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den Elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar Elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.