Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Elektroder - Sida 1 av 1

Automatisk test för myoelektroder.

Denna rapport avhandlar en tio veckors period på Otto Bock Scandinavia AB i Norrköping. Där analyserades en manuell testutrusning för funktionstest av myoElektroder, för att mäta muskelspänningar. MyoElektroderna används till att styra gripfunktionen hos handproteser, för patienter som förlorat en del av sin arm. Analysen ska resultera i att ge ett förslag på en automatiserad test av Elektroderna. En stor del av rapporten består av studier kring hur testmetoderna fungerar och Elektrodernas användning och funktion.

Läppasymmetrier hos stammande och icke-stammande personer : En EMG-studie

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande personer har en tydlig vänstersidig cerebral lateralisering vad gäller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i läppmuskulaturen. Personer med stamning har å andra sidan föreslagits ha ett vänstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med läpparna.

Ambulanspersonalens upplevelser av Allfabåren som arbetsredskap

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria Elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Elektrisk stimulering vid spasticitet och dess effekt på livskvalitet och fysisk aktivitet

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria Elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Trädgårdsblåbärs upptag av kväve : och hur detta påverkas av kväveform och ericoid mykorrhiza

Blåbär växer naturligt i mark med låga pH-värden. Aciditeten leder till en minskad tillgänglighet av näringsämnen och en ökad förekomst av metaller som kan vara skadligt för växter. Att blåbär klarar av att växa i dessa miljöer är en stark konkurrensfördel och blåbär har under evolutionens utveckling utvecklat olika anpassningar för att det ska vara möjligt att växa där. Bland annat antas blåbär föredra NH4+ (ammonium) framför NO3- (nitrat), vilket är en fördel med tanke på att nitrifikationen är låg i en sur miljö. För att skydda sig mot skadliga ämnen samt kunna tillgodogöra sig markens näring bildar de symbios med svampar (ericoid mykorrhiza).

Utveckling av en teoretisk elektrokemisk apparatur för vattentransport i hjärnvävnad

Varje år i Sverige sker ca 24 000 skallskador på grund av yttre trauma och 30 000 strokeskador. Ett betydande antal får sekundära skador på grund av den ökade vattenhalten kring den skadade hjärnvävnaden. Föreslagen metod är att inducera vattenflöde från skadad till frisk vävnad baserat på teorin om elektroosmotiskt flöde. Teorin bakom elektroosmotiskt flöde är att ett flöde induceras då en spänning läggs över ett medium. Elektroosmotiskt flöde tillämpas i industrin och kallas då electro-osmotic dewatering (EOD).

Att leva med pacemaker

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtsjukdom är skrämmande och medför vissa begränsningar för individen. I fall tillståndet kan förbättras av att få en pacemaker implanterad, påverkar detta patienten och des anhöriga på flera olika plan. De främsta anledningarna till att få denna åtgärd är en för långsam puls eller förmaksflimmer. De elektriska impulserna som ska skapa hjärtkontraktionen sprider sig då inte genom hjärtat som den ska. Med hjälp av Elektroder som förts ned till hjärtat, tar pacemakern över hjärtats impulsstyrning genom att utlösa en depolarisation vid tillstånd där den normala aktiviteten har upphört eller blivit så inefektiv att det är risk för en cirkulatorisk svikt.

Har klossplaceringen på cykelskor någon påverkan på vadmuskelns funktion och uttröttning efter cykling och avslutande löpning hos triathleter?

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om två olika klossplaceringar under cykelskon påverkar vadmuskelns uttröttbarhet och funktion. Frågeställningarna i studien var: Förändras av m. gastrocnemius, m. soleus och m. tibialis anterior muskelaktiveringsgrad under cykling beroende på klossplacering under cykelmoment i triathlon?Påverkas den muskulära styrkan av m.

Interaktionskvalitet - hur mäts det?

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.

Nära-döden-upplevelser

Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor.