Elcertifikatssystemet har funnits i Sverige sedan år 2003 med syftet att ge ekonomiskt stöd till producenter av förnybar el och lägga kostnaden på elkonsumenter. Elkonsumenternas kvotplikt uppfylls av elleverantörer som för över kostnaden till konsumenterna. Elcertifikatspriset fluktuerar på en öppen marknad och därmed uppstår en möjlighet för elleverantören att med rätt strategi minimera kostnaderna för kvotplikten.Kandidatarbetet ämnar att utveckla en optimal strategi för inköp av Elcertifikat till spotpris, synnerhet i syfte att minimera Elverket Vallentunas kostnader för Elcertifikat. För att lyckas med strategin utförs modellering och prognostisering av Elcertifikatspriset och då en prognostisering av priset bryter mot effektiva marknadshypotesen analyseras även hur Elcertifikatsmarknaden förhåller sig till hypotesen.Kandidatarbetets litteraturstudie och analys visar att Elcertifikatsmarknaden är ineffektiv på grund av illikviditet, irrationalitet och höga transaktionskostnader. Ineffektiviteten möjliggör prognostisering av Elcertifikatspriset med en ARIMA(1,1,0) modell som bedömer prisrörelsens riktning nästkommande vecka med en precision som är skild från slumpen med en signifikansnivå på 0,03 %.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett Elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in Elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för Elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av Elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas Elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya Elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning om vilken effekt som övergången från miljöbonus till Elcertifikat orsakar på deras finansiella risk. Syftet med denna uppsats är att bland vindkraftens elproducenter undersöka vilka effekter som kreeras av den finansiella riskens förändring när miljöbonus successivt försvinner och ersätts av ett Elcertifikatsystem. Uppsatsens syfte undersöktes genom att intervjua 30 respondenter via telefon. Vindkraftsproducenternas uppfattning är att övergången från miljöbonus till ett Elcertifikatsystem orsakar en ökad finansiell risk vilket beror på två faktorer som påverkar den kortsiktiga och den långsiktiga finansiella risken. Dessa faktorer är informationsbrist om Elcertifikatmarknadens utbuds- och efterfrågekurva samt volymvariationer i elproduktionen.

Det svenska Elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja Elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för Elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av Elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre Elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för Elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på Elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på Elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på Elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och Elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och Elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.

För de kraftvärmeanläggningar som byggdes innan systemet med Elcertifikat infördes, upphör tilldelningen av Elcertifikat den sista december 2012. Kraftvärmeverk block 1 (KVV1) vid Falu Energi & Vatten kommer behöva uppgraderas för att kunna producera el som berättigar till nya certifikat. Detta arbete har avsetts att ligga till grund för val av systemlösning inför uppgraderingen. Ett antal olika uppgraderingsalternativ har undersökts och studien har baserats på beräkningar i programmet Solvo tillsammans med MS Excel. Beräkningarna har sedan använts tillsammans med varaktighetsdata för Falu Energi & Vattens fjärrvärmenät.

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används.

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet är kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas från kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att värdera vad det fått för konsekvenser. Beräkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor år 2010..

1st of may 2003, a new energy system based on electricity certificates, was initiated in Sweden. The purpose with this system, is to stimulate an enlargement of energy production from renewable sources. The electricity system, ist built on that the producers of energy from renewable sources confer a electricity certificate from the government for every produced MW energy from renewable sources. The electricity certificate is supposed to be turned over and with that generate reciepts to the producers. Furthermore there is an obligation for the energyusers und energysuppliers, that means that the users and the suppliers every year the 1st of april got to have electricity certificates in proportion to their energy consumption during previous year.

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, olja, och naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av Elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där Elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

I  en värld  med ökande energibehov och stora miljö på frestningarär  förnybar energi en lösning som skulle kunna tillgodose  alla behov.  En sorts  förnybar energi är  solcellsenergi,   men solcellsanläggningar kan  vara  svåra  att  få ekonomiskt  lönsamma  i  Sverige.  Detta del projekt är  en del i  ett större  projekt vars gemensamma  mål är  att utföra  en lönsamhetsalanys  på en tänkt solcellsanläggning  i Stockholm.  Må let med detta delprojekt är  att undersöka hur mycket elsom en solcellsan läggning pa? Kungliga Tennishallen i Stockholm kan producera då anläggningen antas vara 100% tillförlitlig. I delprojektet  undersöks även värdet av elproduktionen om den säljs på Nord Pool Spot eller den summa som sparas genom att förbruka elen. I den ekonomiska analysen studeras möjligheter för  prissäkring, osäkerheter i den framtida elmarknaden  och olika bidrag. För  att uppskatta  produktion  och vinst har en litteraturstudie utförts, och gemensamt  med övriga delprojekthar  en övergripande  lönsamhetsanalys  utförts.