In electricity markets evolving towards liberalisation and internationalisation, green certificates are seen as an important tool to promote production of renewable energy. In a green certificate market producers sell certificates received per unit of electricity generated from renewable energy. Trade in renewability is thereby decoupled from the the physical electricity trade. Tradable green certificates in combination with renewables obligation are implemented or planned in several EU member states. Integration at EU leveland the creation of a common certificate market seem like a possible next step.

Denna studie granskar tre länder; Tyskland, Spanien och Danmark, som använt feed-in-tariffs (FIT) under en längre tid för att främja elproduktion från solceller. Granskningen omfattar hur användningen sett ut och förändrats, samt om det resulterat i en ökning av solceller. I granskningen ingår också en genomgång av det nuvarande stödsystemet för solceller i Sverige, huruvida det främjat industrin för solceller och om FIT:s skulle kunna användas i Sverige. Granskningens resultat visar att det är svårt att härleda användningen av en viss sorts stödsystem till en ökning av solceller, då det ofta är många olika incitament som används samtidigt. Dessutom kan utformningen av FIT:s skilja sig så mycket att bara användningen av FIT inte garanterar att mängden solceller kommer öka.

Wind power is expanding rapidly in Sweden. Increasing amounts of wind power sets higher requirements on balancing power and grid expansions and would affect the whole Swedish electricity system. The aim of this report is to examine the factors affecting the wind power expansion in Sweden. How many wind power plants projects will obtain building permissions and what costs and revenues can be expected? How much balancing power will be required and does a changing geographical distribution of the wind power plants reduce the need of balancing power?A survey of the county board?s official applications has been made and out of all the applications, corresponding to 80 TWh produced per year, about half of the applications are expected to obtain a permit with a major portion of them located in the north of Sweden.Especially older wind power plants, deriving revenue from Nord pool, find themselves today in a complicated financial situation.

Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera ickekonkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna skakunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt attde stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olikaosäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studeravilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hurosäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut.

I Europa väljer en del länder att investera och utveckla solenergimarknaden mycket, medan en del länder väljer att inte göra det i samma omfattning. Solenergiutvecklingen startade i liten skala under 1970-talet men det är under de senaste tio åren som utvecklingen har ökat ordentligt. Tyskland har en av de högsta installerade kapaciteten i världen, tillsammans med Japan och USA. Österrike i sin tur har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa bägge länder, samt Sverige har alla satt nationella mål för utvecklingen av solenergi.

Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen från vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage.

In several countries that have been early in the development of wind farms, there is today a second hand market for the used wind turbines. The European Union (EU) has established a waste hierarchy in order to minimize throwaway mentality. The second hand market is a part of this as the steps are to minimize, reuse, recycle, extract energy and landfill.In order to promote the development of renewable energy, there are energy certificates for the producers that provide it, wind power being one type of renewable energy. After 15 years the energy certificates for a specific wind turbine are no longer paid, and after that there are several different scenarios for the wind turbine. The scenarios investigated in this bachelor?s thesis are export of the wind turbine to countries that are not as far along as Sweden in their development towards renewable energy, selling in Sweden to individuals, and recycling of the wind turbine, as it mostly consists of metals and therefore is recyclable.

Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas.

Nyckeln till ett framgångsrikt och värdefullt företag är att göra bra investeringar eftersom det är investeringarna som skapar den avkastning som dess ägare får som ersättning (Froot, et al., 1994). Om företaget strävar efter att göra värdemaximerande investeringar måste de därför bedöma vilka investeringar som kan tänkas generera en avkastning som är större än kostnaden för kapitalet som investeras (Brealey, et al., 2014). Detta är den teoretiska grundregeln för all investeringsbedömning (Brealey, et al., 2014). Men eftersom framtiden är fylld av risk och osäkerhet är bedömningen av en investerings ekonomiska värde ingen enkel sak (Sandahl & Sjögren, 2005).I företagens strävan att tämja denna risk och osäkerhet har Mikes (2009;2011) identifierat två olika kulturer, den beräknande kulturen och den visualiserande kulturen. Dessa kulturer präglas av sin syn på vad som är meningsfullt att sannolikhets bedöma och vad som inte är meningsfullt att sannolikhets bedöma (Mikes, 2011).

Då elbranschen är positiv till en utveckling som leder till att allt fler elkunder också blir sin egenelproducent finns det anledning att undersöka vilka nyckelfaktorer som finns påmikroproduktionsmarknaden i Sverige. I studien genomfördes en kartläggning av elmarknadensaktörer och regelverk samt en socioteknisk och en beräkningsteknisk analys. Den sociotekniskainnefattade de omvärldsfaktorer som påverkar elmarknaden för mikroproduktion idag samt vidinförandet av nettodebitering. Omvärldsfaktorerna som har undersökts är de politiska, ekonomiska,sociokulturella, tekniska, legala och ekologiska aspekterna. I den beräkningstekniska delengenomfördes två lönsamhetskalkyler, en för en aktuell fastighet i Norra Djurgårdsstaden däråterbetalningstiden och en potentiell vinst studerades utifrån ett flertal olika förändringsfaktorer.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme.Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

I oktober 2013 publicerade Vattenverksamhetsutredningen delbetänkandet SOU 2013:69 med förslag på förnyade vattenrättsliga regler. Förslaget är att genomföra en nyprövning av alla de vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken för att på så sätt uppdatera miljökraven i deras äldre tillstånd till dagens nivå. Enligt utredningen är detta nödvändigt för att Sverige ska uppnå de miljömål som satts enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt förslaget i delbetänkandet skulle ca 98 % av de svenska vattenkraftverken genomgå en nyprövning och det finns en oro över hur de nya miljökraven kan komma att minska den förnybara energiproduktionen.Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka konsekvenser den småskaliga vattenkraften står inför om Vattenverksamhetsutredningens förslag skulle bli verklighet. Fokus har lagts på anläggningar med en installerad effekt under 1,5 MW, så kallad minkraft, och tre exempelfall har valts ut och utretts.

Fjärrvärme utgår från en väldigt enkel idé; att förse ett område med uppvärmning genom engemensam pannanläggning där vatten värms upp och distribueras till anslutna kunder. ISverige står fjärrvärmen för över hälften av all uppvärmning.Det pris och den prismodell fjärrvärmebolagen använder för att ta betalt för fjärrvärmen är avstor betydelse för både kunder och fjärrvärmebolagen. Priset och prismodellen påverkargivetvis fjärrvärmens attraktionskraft gentemot konkurrerande uppvärmningsalternativ, menger också fjärrvärmebolagen en möjlighet att styra hur dess intäktsströmmar ser ut. Därutöverskickar prismodellen även signaler till kunderna som kan påverka dess beteende.Tidigare studier har indikerat att fjärrvärmebolagens priser inte tycks spegla de underliggandekostnaderna för produktion och distribution av fjärrvärmen i särskilt hög grad. Detta harvidare ansetts innebära primärt två problem.