Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig Egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna Egenskap. En Egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig Egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig Egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna Egenskap. En Egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig Egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig Egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna Egenskap. En Egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig Egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig Egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna Egenskap. En Egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig Egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkätundersökning genomförts bland tredjeårselever på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundär Egenskap, något som är kul men inte nödvändigt. Det är också en skillnad i attityd mellan elever som själva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet är en antingen är huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvärvad Egenskap.

Funktion är en Egenskap som tillfredställer ett behov hos retrosexuella män. Männen börjar använda produkterna först när problemet och behovet uppstår. Intrycket av begreppet skönhet skapar repulsion för dessa män. Opinionsledaren för metrosexuella produkter hustru, barn och sambo. Vår undersökning visar att opinionsledaren är en kvinna.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i Egenskap av first lady) och 2008 (i Egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i Västerås samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhållande till Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med åtta romska elever och tre lärare därefter tolkades resultatet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgångspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien är kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet är att majoritetssamhällets etnocentrism påverkar unga romers skolsituation i Västerås eftersom romernas särskilda rättigheter i Egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i Egenskap av first lady) och 2008 (i Egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

Mindfulness innebär att vara medvetet närvarande i nuet på ett icke-dömande sätt. Forskare har idag haft svårt att enas om en enhetlig definitition av begreppet. Att studera personlighetens betydelse kan hjälpa forskare till en ökad förståelse för begreppet mindfulness. Syftet med denna studie var att undersöka hur de fem personlighetsEgenskaperna neuroticism, extraversion, openness to experience, agreeableness och conscientiousness predicerar mindfulness. Syftet föranledde en frågeställning huruvida mindfulness bäst bör definieras som en Egenskap eller som en teknik.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna Egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Detta examensarbete riktar in sig på arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan är gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig på programmeringsspråket Ruby. Det har en Egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlätta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstår med för mycket kod Denna Egenskap var något av det som inspirerade mig att fortsätta arbeta med ramverket, då jag använt mig av det innan, och på så sätt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanställa en webbapplikation i ramverket kändes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra något som jag kände saknades på webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att träff as och diskutera i forum.

Detta examensarbete riktar in sig på arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan är gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig på programmeringsspråket Ruby. Det har en Egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlätta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstår med för mycket kod Denna Egenskap var något av det som inspirerade mig att fortsätta arbeta med ramverket, då jag använt mig av det innan, och på så sätt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanställa en webbapplikation i ramverket kändes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra något som jag kände saknades på webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att träff as och diskutera i forum. Denna reflektion innehåller alltså min tankegång, min frågeställning, mitt arbetssätt, problem jag har stött på, lösningar på problemen och tidsplanering relaterat till detta ? mitt examensarbete för Webbproduktion på Blekinge Tekniska Högskola. Reflektionen innehåller också en ordlista som förklarar vissa termer som jag använder mig av i texten..

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna Egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det är som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det är som påverkar organisationers adoptionsbenägenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka Egenskaper hos innovationen som är avgörande för beslut om adoption. Med ovanstående redogörelse som bakgrund ämnar denna uppsats att svara på följande problemformulering;- Hurutvärderas ekonomistyrningsinnovationers Egenskaper vid beslut om adoption?Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vad som driver förändring i organisationers ekonomistyrning. Med fokus på ekonomistyrningsmodellers Egenskaper ämnar författarna att öka förståelsen för förändringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller.