Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög Egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin.

I uppsatsen undersöktes hur elefterfrågan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsättning produktionsfaktorer, påverkades av förändrade totalpriser på tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och långsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrån årliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 från SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjälp av OLS och en dynamisk loglinjär efterfrågemodell för dels total elefterfrågan, dels efterfrågan på externproducerad el för given total elefterfrågan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och värden samt vissa skattningars insignifikans, varför använd modell och skattningsmetod tillfredsställande stödjer slutsatserna: total elefterfrågan påverkas obetydligt av oljeprisförändringar: kort- och långsiktig efterfrågan på externproducerad el påverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrågan på externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder därmed till ökad efterfrågan på externproducerad el som, om genererad på ett miljöfarligt sätt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.