The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of EHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), EHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of EHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems.

Today is what you could call a golden age for technological development in health care. Technology is given a bigger role in healthcare and serves not only as a support for health professionals in their daily work but also as a tool for the patient. With the help of EHealth services, patients are becoming more involved in their own care. This improves patient?s knowledge about their health, which in turn contributes to higher motivation to perform self-care.

Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas  av hälsobudskap i sociala medier.Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media.Author: Anna HedströmInstitute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.Tutor: Owe StråhlmanDate: 150615Number of pages: 34Keywords: EHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health messages, media literacy, social media Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own health. In doing so media literacy, health literacy and EHealth literacy becomes increasingly important for health communicators and for those who receive health information. Objectives: The aim of this study was to examine health communicators? experiences of health messages in social media, and how they are affected by them. Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data.

Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas  av hälsobudskap i sociala medier.Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media.Author: Anna HedströmInstitute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.Tutor: Owe StråhlmanDate: 150615Number of pages: 34Keywords: EHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health messages, media literacy, social media Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own health. In doing so media literacy, health literacy and EHealth literacy becomes increasingly important for health communicators and for those who receive health information. Objectives: The aim of this study was to examine health communicators? experiences of health messages in social media, and how they are affected by them. Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Det här examensarbetet undersöker det personliga kontot för hälsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut från Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen är vid tiden för denna rapports färdigställande ännu inte genomförd vilket den var planerad att vara.Målet med examensarbetet är att på uppdrag av Mawell undersöka vilka affärsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahållen tjänst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjänster, förväntas leda till. Men också implementera två tjänster som visar konceptet med hur en tjänst kan användas för att skapa nytta för en utvald målgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika målgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag på hur tjänster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen är ett antal olika tjänsteförslag baserade på målgruppernas problem och behov samt två tjänsteimplementationer.

Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment.

This study was carried out in the purpose of investigating the factors in the electronicmedical records system in Procapita that contributes to utility for the users and the factorsthat prevents the experience of utility for the users. The study was done within KalmarCounty and its employees within the field elderly care. The problem that we brought upwas that the elderly part of the population is growing quite rapidly whilst the gap betweensupply and demand on nurses and physiotherapists is increasing. This creates a problem ofits own in regards to how we are going to care for the elderly when there?s not enoughstaff for it.

This study focus on how physical and virtual meeting places may promote collaboration between firms and academia for the development of innovations. A case study was conducted on a meeting place that aims to support collaboration for the development of innovations in EHealth between different actors in the Linnaeus region. Data was collected through 6 interviews, whereas 3 with scientists and 3 with entrepreneurs. The data was analyzed based on a theoretical framework based on different perspectives on collaboration and networks, meetings and interaction and, physical and virtual meeting places.The results show that the purpose for collaboration is to be included in a network with other actors in the same area, gain increased knowledge of the subject area and to acquire new external contacts. Furthermore, in order to support collaboration, physical meeting places have to organize effective and interesting meetings.

Sweden's aging population makes the need for a viable health care urgent and telemedicine can be a solution to enable older people to receive or give themselves care in their homes. Furthermore, implementation of telemedicine has the potential to realise profits in society by increasing the accessibility of health care and minimizing travel costs. Sweden?s low population density and geographical configuration makes the advantages of telemedicine even more appealing. To illustrate the differences between the county councils? use of telemedicine and thus increasing the possibility for coordinated care between them, the authors have on behalf of the Innovation Centre at the Karolinska University hospital mapped the amount of telemedicine technologies that are available in the Swedish county councils? today. To collect information an electronic survey and video or telephone interviews were used.

Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrågan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som är testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnå långsiktiga strategiska mål inom vård och omsorg. Därför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning på testbäddar inom vård och omsorg. En testbädd kan liknas vid en innovations- och testmiljö där samarbete mellan vårdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjänster som är anpassade till den miljö där dessa sedan ska tillämpas.Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gå till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.