Sömn är ett grundläggande behov som bland annat är viktigt för kroppens återhämtning och för att människan ska må bra både fysiskt och psykiskt. När människor blir svårt sjuka och hamnar på en intensivvårdsavdelning blir sömnmönstret ofta stört. Själva sjukdomen påverkar sömnen samtidigt som det finns många olika faktorer i intensivvårdsmiljön som bidrar till en störd sömn och Dygnsrytm. Det är viktigt att som sjuksköterska förstå vikten av sömn och arbeta för att främja en god sömn och normal Dygnsrytm. Tidigare litteratur har visat på en kunskapsbrist inom detta område hos vårdpersonal och att området inte skulle vara så högt prioriterat.

Syftet med studien var att jämföra Dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på Dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och Dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies.

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare?Enligt den forskning som bedrivits under många år är skiftarbete förenat med en rad effekter på hälsan, däribland hjärt-kärlsjukdomar. Risken med skiftarbete är den förändring av Dygnsrytm, och därigenom den biologiska klockan, som sker. Människans Dygnsrytm har följts med ett stort antal variabler, bland annat blodtryck.Projektet syftade till att se om blodtrycksbilden skiljer sig mellan skift och dagarbete. De blodtrycksförändringar som mättes var medelblodtryck och blodtryckssänkning under sömn.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet? skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter.?Det kallas livet?? är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial.

Today it is common to have adult horses stabled for most of the day. This limits the horses? ability to perform some of their natural behaviors such as foraging and movement. The purpose of this review was to compare the feral horses? diurnal rhythm and time budget with stabled horses.

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga Dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden Dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden Dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis.MetodDatainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien.

Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn ? och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal Dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner.

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad Dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande? Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen.

ABSTRACTTitle: Cultural dimensions? and their relevance in the interpretation of TV commercialsThe purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininityand individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are.We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at theinterpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:?How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials?We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimensionindividualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents? answers fittedthe best to the highlighted theories.

Det är väl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvården drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd Dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen är de generellt höga ljudnivåerna på intensivvårdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbättra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvård och postoperativt. Tjugotvå patienter från två intensivvårdsavdelningar, en hjärtintensivvårdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars Dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa.

Bakgrund: En fungerande sjukvård kräver att sjuksköterskor arbetar obekväma arbetstider, övervägande del utav yrkeskåren arbetar även skift. Tidigare studier visar att skiftarbete kan bidra till att individens naturliga Dygnsrytm rubbas och att sömnen kan bli lidande. Dessa två faktorer kan leda till ett ökat stresspåslag hos skiftarbetande individer, dock finns tvetydiga studier.Syfte: Att undersöka hur skiftarbetande sjuksköterskor skattade stressrelaterade symtom.Metod: En enkätundersökning genomfördes bland skiftarbetande sjuksköterskor inom ett landsting i södra Sverige. Självskattningsformuläret som användes för att mäta stressrelaterade symtom var Stress and Crisis Inventory -93.Resultat: Studiens deltagare representerades utav 86 skiftarbetande sjuksköterskor. Utav deltagarna uppgav 85 % att de i någon grad stördes utav en allmän trötthetskänsla och 69 % uttryckte att de besvärades utav sömnsvårigheter.

Bakgrunden till den här litteraturöversikten är att många sjuksköterskor arbetar i skift på så kallat roterande schema, vilket innebär en konflikt med kroppens naturliga Dygnsrytm. Denna konflikt kan leda till sömnbrist och sömnstörningar vilket kan resultera i bland annat koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter samt reducerad förmåga att lösa problem. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka om och hur skiftarbete, särskilt i relation till sömn, kan försämra sjuksköterskans prestationsförmåga. Metoden var en sammanställning av 16 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt Friberg (2006). Detta innebar att artiklarna granskades och dess huvudpoänger skrevs ned.