AntiDumpning är ett aktuellt ämne som ökat i omfattning under senare tid och som sedermera påverkar handelsflödet mellan länder i världen. I denna uppsats skildras EU:s antiDumpningspolitik, från anmälan om Dumpning till slutgiltiga åtgärder, problem och tänkbara effekter. Vidare kartläggs EU:s antiDumpningsåtgärder mot asiatiska cykelproducenter samt vilka effekter dessa resulterar i. De länder som ingår i undersökningen är Kina, Taiwan, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Thailand. Resultatet överensstämmer med de antaganden om importminskning, handelsomfördelning och prisökningar som tidigare forskning kommit fram till även om de inte är generellt applicerbara på alla länder i undersökningen då stora variationer förekommer..

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rättslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kärnfråga, stridsåtgärdernas legalitet kom att ställas till sin spets då det lettiska bolaget Laval un Partneri tog målet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs på grund av stridsåtgärderna, menade att stridsåtgärderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjänster och artikel 12, diskriminering på grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmänt intresse att skydda genom att motverka social Dumpning med alla medel inom lagens gränser. AD tog upp målet men begärde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.

I takt med att medvetenheten för miljön ökar så ökar även återvinningen på många håll i samhället. Förut har återvinning alltid skett närhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmän uppfattning i samhället att återvinningen är alldeles för låg för att vi skall kunna ha en ?hållbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förändringar i vissa kommuner i Sverige där man infört att hushållen måste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats ämnar försöka utvärdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social Dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning..

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemsländer.En av grundtankarna med EU:s inre marknad är att genom konkurrens uppnå ekonomisk effektivitet, så även på det arbetsrättsliga området. På arbetsrättens område finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrättsliga lagstiftningen nått olika nivåer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har därför kommit att läggas på sociala motsättningar. Det är med andra ord inte längre självklart att ge ekonomiska hänsyn företräde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebär en intresseavvägning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.

After the last European Union expansion the east European countries became members of the European Union. This meant that they would become apart of the Schengen agreement and that they would be able to travel, live and work anywhere in Europe. This came as a shock tothe Scandinavian trade unions that were worried that work migration would escalate, and that it would lead to social dumping, which would make the working conditions worse for the native workers. .The Swedish labour market is build up by the principal of negotiations. The evolution of the labour laws comes from the rules and regulations of collective agreements.The Lex Britannia principal was made to regulate the working conditions for guest workers in Sweden, by making it possible for trade unions to take industrial action against foreign companies to make them sign a Swedish collective agreement.Even though Swedish labour law includes an obligation to maintain industrial peace it is not valid for foreign companies.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social Dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande.

Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet.

Swebo Bioenergi AB som både tillverkar egna produkter och är generalagent och återförsäljare för andra stora branschaktörer har under år 2007, mycket på grund av ekonomiskt tillskott från ett investmentbolag fått betydligt större möjligheter till tillväxt, men även hårt satta tillväxtmål. Ett led i denna utveckling och tillväxt är uppförandet av ett toppmodernt förbränningslaboratorium stationerat på Swebos anläggning i Boden. Laboratoriet byggs i nära samarbete med Luleå tekniska universitet och kommer att disponeras dels av forskare vid LTU men kommer även att fungera som demonstrationsanläggning i Swebos marknadsföring. Examensarbetet, vars huvudsyfte var att planera och designa det flödesschema som sedermera låg till grund för de vvs-ritningar utifrån vilka rördragningen i labbet utförts, har fallit väl ut. För att kartlägga vilka tänkbara behov som finns och vad som krävs av pannkretsen rent funktionsmässigt spaltades ett antal möjliga driftsfall upp.