Mitt arbete undersöker hur tysta, Duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, Duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, Duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?Duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om Duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka.

De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera Duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera Duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på Duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

Sammanfattande diskussion Känslan av ambivalens tycks vara en av de mest påtagliga i upplevelsen av att vara en ?duktig flicka?. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra människors förväntningar, samtidigt som att ?duktigheten? utgör en stark inre drivkraft som tar den ?Duktiga flickan? någonstans i livet. Viljan av att vara duktig är ständigt närvarande, i allt från att spela tv-spel och skura handfatet inför vännernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriär.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är Duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till.

Det råder idag en rad jämställdhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jämställdhet. Ett flertal studier visar att förväntningarna på tjejer och killar skiljer sig åt samt att tonårstjejers psykiska hälsa och välmående blir allt sämre. Det har skrivits mycket om psykisk ohälsa gällande ungdomar, men fokus har sällan legat på de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade därför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? råder bland tjejer som går sista året i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnå syftet valdes en tvärsnittsdesign innefattade två metoder; enkäter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansågs nödvändigt eftersom uppsatsens frågeställningar var av både kvantitativ och kvalitativ art.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress.

Ser man över vilka personer som studerar på polisutbildningen är det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det är en stor variation av både killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, åldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utländsk härkomst är den målgruppen som är underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det är alldeles få personer från den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svåraste gruppen att rekrytera inom den kategorin är tjejer med utländskt ursprung.

The ?good girl? is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today?s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family.

De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ?hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut?. Om företag är Duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter.

ProblemDet är viktigt att som reklambyrå ha Duktiga medarbetare, eftersom värdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byråer och byråer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta Duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsättning för att kunna attrahera denna grupp är att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte är att undersöka olika variabler som påverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgränsning till dem som varit eller är anställda vid reklambyråer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna få denna grupp att överväga att arbeta på en reklambyrå utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst två års erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrå i Stockholm samt varit tillgängliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver målgruppens uppfattning gällande variabler som påverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebär för en reklambyrå som arbetsgivare. Utredningen visar på att det för byråer utanför Stockholm kan bli svårt att rekrytera människor som byggt upp sin karriär i Stockholmsområdet och hunnit rota sig där.

Varför är vissa företag Duktiga på att arbeta med ständiga förbättringar och andra inte? Vad skiljer ett framgångsrikt företag från ett mindre framgångsrikt och varför lyckas vissa företagsledare få gehör för sina idéer hos de anställda medan andra kapitalt misslyckas med detsamma? Detta examensarbete syftar till att analysera hur C2 Management ABs kunder kan förbättra användningen av förbättringsverktyget System C2?. Det är författarnas förhoppning att resultatet av denna studie primärt skall bidra till ett ökat användande av förbättringsverktyget och sekundärt ge företagsledningar en vägledning om hur de kan gå till väga när en förändring ska genomföras. Problemet som denna studie ställts inför upptäcktes i samband med en kundutvärdering av System C2? som genomfördes under våren 2004.

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är Duktiga på att anpassa sig till barnens mognad.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet.Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå.