Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra Drottningar synliggörs i 12 svenska historiska läroböcker i ämnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra Drottningar framställts i svenska historiska läroböcker under en tidsperiod mellan åren 1900-2010. Frågor som ställts är i vilka sammanhang Drottningarna synliggörs och sker det en förändring med tiden? Kan en ändrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framställningen som regenter finns det? Hur förändras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de läroböcker som har granskats är varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i läroböckerna, samtidigt som Drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

I denna undersökning ämnar vi ta reda på hur progressionen ser ut gällande framställningen av kvinnor i historieläromedel från 1960-talet till år 2007. Vi har fokuserat kring dem som oftast marginaliserats i innehållet till fördel för de politiska aktiva så som Drottningar och andra politiker. Här är det istället bondhustrur, den hemarbetande kvinnan, sömmerskor, hantverkare och andra yrkesarbetande kvinnor som undersöks för att ta reda på om de har en större plats i dag jämfört med på 1960-talet. Vi vill också ta reda på vilket sätt de framställs och har framställts. Är de aktiva och driver handlingen framåt eller ett bihang till den politiska historien? Vi har sett i vår analys att en positiv förändring skett, men att det finns mycket kvar att göra..

BakgrundForskningen kring kvinnors historia började ta form under 1970-talet. Det forskningen visar är att det finns två inriktningar i genusforskningen, antingen kvinnohistoria bredvid manshistoria eller att man flätar ihop kvinnornas i männens historia. I de läromedel som finns på skolorna idag omnämns främst Drottningar och religiösa kvinnor.SyfteSyftet med studien är att undersöka om lärare synliggör de båda könen. Frågeställningarna är vilka som står i fokus i historieundervisningen och hur lärarna gör för att skapa ett helhetsperspektiv i undervisningen.MetodVi har använt intervju som metod, och har intervjuat fem lärare på fyra olika skolor, inom samma kommun.ResultatVårt resultat visar att lärarna fortfarande har fokus på kungar och krig i undervisningen men har med ett genusperspektiv i sin undervisning genom att undervisa kring folkets historia istället för enbart makthavare. Resultatet visar också att lärarna har för lite kunskaper kring genusperspektiv kopplat till historieundervisning.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys.