Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och Drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

El Salvadors drogproblematik är ett utbrett problem och flera studier visade på att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka Drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana ?José Simeón Cañas? (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillämpas på mina frågeställningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjälp av en kvantitativ forskningsansats.

Föreliggande studie är byggd på en kvantitativ metod för att visa på hur inställningen till droger och droganvändandet samt Drogkonsumtionen ser ut bland unga vuxna mellan 16-26 år i Norrbottens län. Då det inte utförts någon studie i Norrbottens län på detta ålderspann och annan tidigare forskning visar på att Drogkonsumtionen är som störst mellan dessa åldrar var det därför intressant att studera detta. Syftet för studien var att studera dessa unga vuxnas inställningar till droger och användningen av droger samt att ge en bättre bild av hur Drogkonsumtionen ser ut i detta ålderspann. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Hur ser cannabiskonsumtionen ut bland 16-26 åringarna i Norrbottens län? Hur ser de unga männen och kvinnornas inställningar till droger och användningen av droger ut? Går det att urskilja några skillnader mellan männen och kvinnorna? Går det genom att applicera Parkers normaliseringsteori påstå att det skett en normalisering av droger bland 16-26 åringarna?Datamaterialet som användes för att få fram bland annat attityder och Drogkonsumtion kom från befintligt material som genom enkäter samlats in på gymnasieskolorna i Norrbottens län under hösten 2014, samt material som samlats in på Luleå Tekniska Universitets programstunder under våren 2014.

Bakgrund: Idag används skattepengar för att finansiera kartläggandet av ungdomars olika typer av missbruk. I många undersökningar, bland annat återkommande statistik från Socialstyrelsen och CAN (Centralorganisationen för Alkohol- och Narkotikaupplysning), beskrivs ungdomars Drogkonsumtion. Vad som däremot saknas är någon som tar ansvar för hur antidrogbudskap bör utformas om den på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna ändra ungdomars attityder och minska experimentlustan med droger. Frågeställningar: Hur sker kommunikationen av antidrogbudskap till ungdomar idag? Hur uppfattas kommunikationen och budskapen av den tilltänkta målgruppen? Syfte: Syftet med vår uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning antidrogbudskap kommuniceras till ungdomar men också hur denna kommunikation ser ut.