Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är Drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan Drogfrihet uppnås och att det är en process att bli Drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå Drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla Drogfrihet.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är Drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan Drogfrihet uppnås och att det är en process att bli Drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå Drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla Drogfrihet.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och Drogfri förening valt att vara nyktra och Drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och Drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och Drogfri förening valt att vara nyktra och Drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och Drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Denna uppsats är skriven på initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i Umeå kommun. Syftet med studien är att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omställningen till ett Drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i något av samhällets vård- och behandlingssystem. I en studie påvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse där närheten till andra människor har varit en viktig beståndsdel för stöd och hjälp.Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella på socialtjänsten, mödravården och specialistmödravården beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nätverket skildras. Våra frågeställningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att få dem att upprätthålla en alkohol- och Drogfri graviditet samt hur de professionella ser på samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har när det gäller den beskrivna målgruppen. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod och genomförd genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda målgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer på Mödra-barnhälsovård, familjecentral eller specialistmödravård, två av dem som barnmorskor på Mödra-barnhälsovård och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjänsten. Teorier om makt har använts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhållandet mellan det professionella nätverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsätts för alkohol som foster? Vad är budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjälp för att kunna ge sitt kommande barn en Drogfri miljö, men det finns också de kvinnor som anser att de nyttjar en så liten mängd alkohol att de inte behöver ändra på sitt dryckesmönster när de blir gravida. Som metod har vi har använt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli Drogfria.Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot Drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. .

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna..

Narkotikamissbruk är ett stort problem i Sverige, både för samhället men också för narkotikamissbrukaren själv. Att leva ett Drogfritt liv efter ett långt narkotikamissbruk är en svår process och många får ihållande återfall. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tillfrisknande narkotikamissbrukares upplevelse av en anställning som Drogfri. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes och ett hermeneutiskt tillvägagångssätt användes i tolkningen av det insamlade materialet. Analysen resulterade i att fem teman uppstod, vägen in i yrkeslivet, utanförskap gällande de nya normerna, öppenhet ifråga om sin bakgrund, gemenskap med kollegor och förändrad identitet.

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive Drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hålla sig Drogfri. Den frågeställning som studien utgick ifrån var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstå i Drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter på området andlighet och beroende. Studien följde således en kvalitativ design och utgick från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade på att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstå i Drogfrihet.

Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit Drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet.

The aim with our study was to understand former addict´s experience of social networks from the Lewi Pethrus foundation (LP foundation) aftercare. The method we have used is qualitative semi-structured interviews. We have interviewed eight persons, four men and four women. They have all been in contact with the LP foundation and are today drug free. The result of the study has shown that the fellowship, in the different social networks have been very important to maintain a drug free life.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. Vårt syfte är att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig från de män som missbrukar. Studien visar också på vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet är av fler insatser. För att besvara frågeställningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.