Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda Dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

Högåsens vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tätorter med vatten använder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en längre tid haft besvär med att producera önskad kvantitet Dricksvatten. Kapaciteten begränsas av att ur marken pumpat vatten vid höga uttag innehåller järn- och manganhalter som överstiger lagstadgade gränsvärden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benämnd V7. Kemiska analyser på vattnet från V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock på förhöjda halter järn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att använda V7 för Dricksvattenproduktion samt komma till rätta med Högåsens mangan- och järnproblem utfördes på vatten från V7 ett pilotförsök, där syresättning och filtrering användes för att reducera halterna av järn och mangan i vattnet.Resultaten visar på att järnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förändras genom pilotanläggningen.

Idag spolar den stora majoriteten av alla invånare i Sverige med dricksvattnen i toaletten. Spolning med regnvatten i WC är något som på flera håll i världen används flitigt främst i områden med någon slags vattenbrist. Men i Sverige har regnanvändande anläggningars popularitet inte riktigt slagit igenom ännu. Orsaken till detta kan härledas till flera faktorer. De viktigaste och de som påverkar mest är; den goda tillgången och således låga priset på Dricksvatten i Sverige, samt begränsad konkurrens bland företag och återförsäljare vilket ger ett högt investeringspris på regnanvändande anläggningar för konsumenten. Fokus i detta examensarbete ligger på att göra en grundläggande analys av regnvatten och möjligheterna att genom en regnanvändande anläggning kunna använda regnvatten istället för Dricksvatten för att spola i toaletten med. Tillvägagångssättet har varit att genom en studie av olika källor sammanställa information relevant till ämnet regnvatten och regnvattenanvändning till WCspolning, följt av en analys och jämförelse av hur ekonomiskt hållbar en regnanvändande anläggning i ett standardhus beläget i Malmö är, i förhållande till samma standardhus med en traditionell Dricksvattenförsörjning för WC-spolning. Resultatet av analysen visar tydligt att en regnvattenanvändande anläggning i fallet med standardhuset i dagsläget inte går att rättfärdiga ur ekonomisk synpunkt, men även att det finns möjlighet till en realistisk ekonomisk förtjänst i andra byggnader eller i framtiden..

Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till Dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter.

Stockholms- och Uppsalaregionen tar sitt Dricksvatten från Mälaren och dess tillflöden. Med ett varmare och fuktigare klimat, vilket är ett scenario i framtiden, kommer troligen kolhalten i vattnet att öka vilket kan leda till att nuvarande reningstekniker måste utvecklas. Organiskt material i Dricksvatten kan orsaka en rad problem så som desinfektionsbiprodukter, biologisk tillväxt i distributionssystemen samt även dålig lukt, smak och färg. En lovande metod för rening av organiskt material har visat sig vara anjonbytaren MIEX® (Magnetic Ion Exchange resin process).Syftet med detta projekt var att utvärdera MIEX® förmåga att rena vatten från löst organiskt material (DOC), då anjoner (Cl-, HCO3- och SO42-) som kan konkurrera finns närvarande. Detta gjordes genom experiment med vatten som innehöll olika kombinationer och koncentrationer av de fyra ovan nämnda jonerna.

Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier.

En långsiktigt säkrad vattenförsörjning är en förutsättning för vårt moderna samhälles funktion och rent Dricksvatten är av grundläggande betydelse för vår överlevnad. Jordens klimat håller nu på att förändras och till följd ändras även förutsättningarna för vår vattenförsörjning. Klimatförändringarna kommer leda till ett förändrat nederbördsmönster med ökad nederbörd och avrinning i nästan hela landet, vilket tillsammans med en väntad havsnivåhöjning, kommer bidra till en markant ökad risk för översvämningar. Översvämningar innebär en fara för vattenförsörjningen då markfasta föroreningar eller andra smittoämnen kan lösgöras och spridas, för att sedan kontaminera yt- eller grundvatten. De vattenreningstekniker som används i Sverige idag är inte beskaffade att hantera sådana föroreningar och långtgående och kostsamma åtgärder kommer krävas om någon eller några av de större vattentäkterna skulle bli obrukbara i framtiden.

The city of Uppsala and its surroundings are a very expansive area. A prerequisite for a sustainable development of the area is well-functioning supply of drinking water. In Uppsala municipality, the Uppsala esker and Vattholma esker are the groundwater storages for drinking water. Besides the eskers, other sources of qualitative groundwater in the Uppsala municipality are relatively poor and more than half of the area consists of ground conditions with a risk of saline groundwater. The neighbourhood of Vreta-Ytternäs is situated 10 km south of Uppsala, in the area with risk of saline groundwater but outside the municipal water supply.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt Dricksvatten.

Chlamydophila psittaci is a common cause of diseases in parrots ranging from being less serious to more serious. It is also a zoonotic disease which poses serious health problems to humans. The disease is highly under diagnosed. The symptoms in birds are nonspecific and may be indicative of many different diseases which make it harder to diagnose and treat. The purpose of this study was to investigate the prevalence of C.

Enligt Dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett Dricksvatten vara ?hälsosamt och rent? vilket avser att det är ?fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådana antal eller halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa?. WHO (2008) bedömer att den största hälsorisken kopplad till Dricksvatten är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt gränsvärdet på den årliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket (USEPA) har satt gränsvärdet för årlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det här examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och Dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra Stockholmsområdet med Dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur känsligt Görvälnverket är mot en försämrad råvattenkvalité och vidare att utvärdera de riskanalysverktyg som använts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Uppsatsen syftar till att förstå vilka immateriella och materiella värden som är knutna till vatten på flaska i Sverige. Vi undersöker naturellt vatten på flaska med och utan kolsyra. I andra länder är det vanligt att behöva köpa vatten på flaska. I Sverige har vi dock bra Dricksvatten. Vad är det då som konsumenten erhåller förutom kärnprodukten som gör det värt att köpa vatten istället för att dricka kranvatten? Uppsatsen bygger på en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa expertintervjuer.

Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av Dricksvatten.Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken.

Ytvattenfärgen i barrskogsbältet har sedan industrialismen på mitten av 1900-talet förändrats noterbart. Orsaken till detta är brunifiering och innebär att organiskt material från barrskogen samlar sig i sjöar. En påtaglig effekt av detta fenomen är förändringar i vattenfärg, ju mer löst organiskt material (dissolved organic matter, DOM), desto mörkare vattenfärg. Löst organiskt kol (dissolved organic carbon, DOC) kan komma från två olika källor som visat sig påverka vattenfärgen olika. Alloktont DOC är producerat utanför sjön i de omgivande markerna och ger mörkare färg än autoktont som är producerat inom sjön.