Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/Dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och Dramatisering har använts i leken.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

I den här uppsatsen har jag undersökt några talboksanvändares krav, erfarenheter och förväntningar på talböcker. Jag har även sett över hur inläsningarna av talböcker förändrats över tid. Jag har i undersökningen intervjuat en grupp på fyra dyslektiker och två personer som arbetar med digitala talböcker. De frågor som jag har sökt svar på i denna utvärdering är.Hur fungerar inläsningarna för användarna?Hur har inläsningarna förändrats över tid?Bör inläsningarna ske med eller utan Dramatisering?Vad finns det för alternativ till inläsningar (för olika genrer?)Jag har även undersökt hur talböcker respektive kommersiella ljudböcker lånas ut idag och hur talböcker lånades ut för ett par år sedan.De viktigaste resultaten är att Tal- och Punktskriftsbibliotekets egenproducerade syntetiska röst Folke borde förbättras och att det borde gå snabbare för studenter att få sin litteratur inläst.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

The purpose of my work is about how teachers work with dramatization. How they solve a conflict, and if they use dramatization to solve a conflict. I have therefore chosen to interview two teachers how they work with conflict and dramatization.I was inspired to look into this when I had drama at college and we would solve different conflicts using dramatization.The results of my interviews were that teachers do not use dramatization to solve a conflict. They use discussion as a method to come up with solutions to the students, but they would like to learn more practical methods to solve conflicts..

Syftet med vår undersökning var att se om elevernas attityd till den engelska språkundervisningen förändrades genom att använda oss av skapande arbetssätt, i egenskap av bild, musik och drama. Arbetet genomfördes under sju veckor på en skola i Luleå kommun. Vår praktikklass bestod av 26 elever i åldrarna 11-12 år. Vi arbetade med olika skapande teman varje vecka exempelvis Dramatisering av en engelsk saga och collage. Elevernas eventuella attitydförändring mätte vi genom två enkätundersökningar som genomfördes i början och i slutet av praktikperioden.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och Dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att få djupare kunskaper om hur pedagoger kan använda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer så som bildskapande, Dramatisering, sång och återberättande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema där barnen under fyra tillfällen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola på två olika avdelningar parallellt. Därefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men även hur viktiga våra förberedelser, vårt förhållningssätt och miljön är i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lärande hos barnen.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..

Den här studien skrivs med bakgrund av den diskussion som förs i medierna och runtom i samhället angående det grova gatuvåldet. Trots att majoriteten av alla anmälda misshandelsbrott begås mot män så är denna kategori av offer relativt osynliga i brottsofferforskningen. Studiens syfte är därför att belysa hur ett antal män har påverkats av att de blivit misshandlade och att vidare visa vilka konsekvenser detta har fått för dem. Materialet i studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga män som respondenter. Dessa har som gemensam erfarenhet att de blivit misshandlade en eller flera gånger de senaste åren.

Studien behandlar försöksverksamheten Region Skåne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och påverkar även allmänheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra teman; ?Permanenta självstyrelsen!?, ?Region Skåne är positivt och en nydanande föregångare?, ?Införandet av regioner är en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region Skåne är konkurrenskraftigt och bidrar till tillväxt?. I dessa narrativa teman använder regionen övertalningsdiskurs och myter, men även grepp som Dramatisering och iscensättande.

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report.