Abstract Som Dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som Dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning: Hur förbereder och planerar Dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete? Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som Dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den Dramapedagogiska yrkesrollen.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några Dramapedagogersuppfattning om den svenska Dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk Dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammaDramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem Dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att Dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vadDramapedagogik är. Fler Dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där Dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, Dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus.

Elever, Dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan Dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är Dramapedagogik? I detta arbete beskrivs Dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en Dramapedagog.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Syftet med denna uppsats är att med en kvalitativ metod undersöka om Dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fånga elevernas upplevelse av Dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen är att synliggöra Dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. Utifrån detta har jag tittat på om det i förlängningen kan förenkla lärandet av steg och sekvenser. Svaren från intervjuerna har sammanställts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrån litteraturen.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children.

Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett Dramapedagogiskt förhållningssätt är samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett förhållningssätt innebär.    Frågeställningarna är: Vad är ett Dramapedagogiskt förhållningssätt? Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?  Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är Dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma Dramapedagoger som har genomgått utbildningen.

Denna studie undersöker hur ledare för Dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan Dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en Dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; Dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en Dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan Dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden, utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en frigörelse från förtryck.   Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna?  Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.   Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns våld mot kvinnor.  I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram- kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma  forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet av empowerment. .

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska Dramapedagogen? ?En undersökning om Dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för Dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:- Hur går det att förstå och tolka Dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i Dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom Dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan Dramapedagogik och normkritisk pedagogik?Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education.

In this essay I examine how the norm-critical material ?BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet? is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I?ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I?ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions.

Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte ? en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ?magiaspekten? i det Dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern.