The main purpose of this report is a first step to cover the scarcely investigated subject of interspecific competition between roe deer, Capreolus capreolus, and fallow deer, Dama dama. The report focuses on the distance between individuals of roe and fallow in the study area as well as which factors that is affecting the variation in distance depending on fallow deer group size and changing population density over time and in two areas. For additional information the history of the populations, such as harvest and distribution, is also investigated. The report came to the conclusion that interspecific competition between the species do occur. The elevated distance between individuals of the two species is clearly significant. The most important factor affecting the distance seemed to be the size of the fallow groups.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och Dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bägge dessa arter hör.

I största delen av Europa är det jakt utförd av människan som är den huvudsakliga dödsorsaken för hjortdjur som till exempel Dovhjort, kronhjort och älg. Men jakt kan även ha andra negativa effekter på djur än de dödliga. Forskning har visat att jakt kan påverka hjortdjurs beteende och hur de använder sitt hemområde där man bland annat sett att hjortar ökar storleken på sitt hemområde, vistas mer i skogsområden än öppna områden samt lämnar och undviker områden där det förekommer mänsklig aktivitet. Varför detta kan vara negativt för hjortar är för att det är viktigt att de har god kunskap om området de vistas i då det gör det möjligt för dem att hitta bra föda samt skydd vid faror. Detta har de i sina normala hemområden och om de tvingas lämna dessa kan det leda till negativa konsekvenser. I detta arbete, som genomfördes genom ett samarbete med Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet, undersöktes huruvida dovhinden (Dama dama) påverkas av jakt.

The objective of this paper is to estimate monetary and non-monetary costs for the huntercaused by deer-vehicle collisions in Sweden. These costs include losses in hunting value as wellas time and money efforts related to the handling of wildlife casualties. The calculations arebased on available statistics from 2004 on deer-vehicle collisions involving moose, deer, roedeerand wild boar and on telephone interviews with hunters involved in the tracking of injuredanimals. Altogether, the annual loss in hunting value for moose was assessed to approximately30 million SEK based on the 2004 accident statistics. For roe-deer and fallow deer, thecorresponding figure was approximately 56 million SEK and 1.2 million SEK, while wild boaraccounted for 1.3 million SEK, respectively.

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.