Fast egendom kan antingen säljas direkt som just fast egendom eller indirekt som lös egendom. Det indirekta fastighetsförvärvet är en metod av försäljning av fast egendom vilken grundas på skattetekniska fördelar vilka försäljning av lös egendom ger parterna. I försäljningen förvärvar köparen ett Dotterbolag vilket äger fastigheten. Detta gör att Dotterbolaget för med sig risker vilka köparen inte  skulle ha fått överta från säljaren om fastigheten sålts som fast egendom. Dessa risker är kopplade till det befintliga Dotterbolag som säljs och dessa undviks om fastigheten ompaketeras.

Titel: Företagskulturens roll ? en jämförelse av ett moder- och Dotterbolag.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia LindHandledare: Dr. Lars Ekstrand Datum: 2014 - Juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka ett moder- och Dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det påverkar företagens framgång.Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter från ett moderbolag och dess Dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod. Resultat & slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt att både moder- och Dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvärderingar som bygger på kärnan i verksamheten.

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska Dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska Dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för Dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten..

Många multinationella företag (MNC) ställs inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina Dotterbolag då det kan finnas både stora kulturella och legala skillnader mellan olika länder. Ett område som detta märks tydligt på är human resource management (HRM) då företaget måste anpassa sig till både den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det här problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sätt är att föra över mer eller mindre beslutanderätt till Dotterbolaget.Den här uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt Dotterbolag till ett amerikanskt läkemedelsbolag har när det gäller HRM. För att kunna undersöka det har vi gått igenom aktuell forskning inom området för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. Därefter har vi gjort en fallstudie med två kvalitativa intervjuer på Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska Dotterbolag.

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, där en påverkande faktor är kulturskillnader. Idag är detta något även mindre företag utsätts för då allt fler är aktiva på den globala marknaden. Syftet med undersökningen är att studera hur kulturskillnaderna påverkar styrningen inom multinationella företag och således ge en ökad förståelse för vilka effekter dessa kan få. Studien har utgått från Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats på det svenska företaget Aromatic AB, där intervjuer genomförts med den svenska VDn samt Dotterbolagschefer från Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna är att Aromatic använder sig av självstyrande Dotterbolag vilket minskar risken för kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom Dotterbolagen.

Titel IAS 21- effekterna av ändrade valutakurser Val av valutaomräkningsmetod för utländska Dotterbolag Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur några svenska koncerner väljer att se på sina utländska Dotterbolag, huruvida de är självständiga eller integrerade och vilken valutaomräkningsmetod de då väljer att tillämpa. Vi vill också se om kriterierna för valet av metod efterföljs. Problemformulering Hur lyder företagens motivering till valet av omräkningsmetod för deras utländska Dotterbolag? Hur har företagen tolkat IAS 21? Innebär införandet av IAS 21 stora förändringar för företagen? Metod Vi har både använt oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats då vi dels har gjort intervjuer och dels tittat i företags årsredovisningar. Undersökning Vi har tittat på 12 svenska koncerner hur de ser på sina utländska Dotterbolag.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska Dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska Dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av Dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska Dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska Dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd.

Studiens syfte är att analysera påverkan av kulturella aspekter på styrsystem i majoritetsägda västerländska Dotterbolag i Kina. Studiens syfte är även att belysa eventuella problem, samt föreslå eventuella lösningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med västerlänningar, anställda på västerländska majoritetsägda Dotterbolag i Kina. Studien är baserad på teorier om styrsystem som sedan kompletteras med andra teorier om ett antal kulturella faktorer som kan tänkas ha påverkan på styrsystem. Detta utgör studiens teoretiska ramverk som ligger till grund för studiens analys.

Prissättningen av de interna transaktionerna mellan Dotterbolag inom koncerner är alltid ett aktuellt ämne för interna diskussioner. Hur koncernens mätning och styrning av Dotterbolagens interna transaktioner sker, kan medföra styreffekter med utgångspunkt från valet av internprissättningsmodell. Denna undersökning har tagit utgångspunkt i att undersöka vilka styreffekter som valet av internprissättningsmodell kan medföra inom Dotterbolagen, samt att undersöka vilka parametrar som kan aktualiseras för koncernen vid förändringar av prissättningen på interna transaktioner. Syftet i undersökningen avser att visa på vilka styreffekter en implementerad interprissättningsmodell kan ge i ett Dotterbolag, samt tydliggöra de parametrar som är av betydelse för en koncerns val av interprissättningsmodell. Den empiriska undersökningen skedde genom att ledande personer inom ett antal Dotterbolag intervjuades där ett antal fiktiva case presenterades, som de fick ta ställning till.

Svenska aktiebolag kan skatterättsligt flytta ut från Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat på OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rätt utan måste definineras med hjälp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen går antingen till så att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende på hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet beläget Dotterbolag. Uppsatsen behandlar frågan om den verkliga ledningen går att föra över till ett Dotterbolag samt vilka skatterättsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag får. Konstateras kan att någon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett Dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras..

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i Dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska Dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

För det multinationella företaget är det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hänsyn till såväl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlägga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgångspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förväntas vara lämplig för en global verksamhet där stora krav på kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet ställs. Samtidigt förväntas den försvåra integrationen av koncernens Dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skärverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med Dotterbolag i 130 länder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, på tre Dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt Dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.