Bakgrund: 1 oktober 2009 var det 461 personer som väntade på att få en ny njure i Sverige. Väntan på en ny njure kan vara lång. Detta innebär att en levande Donator kan förbättra utsikterna för många njursjuka. Men att vara en njurDonator är inte alltid så lätt därför är det fördelaktigt att ha en del kunskaper om hur de upplever situationen. Syfte: Att undersökta levande njurDonatorers upplevelser före och efter donation.

Stamcellstransplantation är en behandling mot flera livshotandesjukdomar, exempelvis leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingenpåverkar familjelivet under en lång tid och det finns begränsadkunskap om hur det påverkar unga syskon. Det övergripande syftetmed studien var att undersöka hur donerande och icke-donerandesyskon upplever och reagerar på transplantationsprocessen. Utifrån enkunskapsöversikt formulerades syfte och frågeställningar till enmindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer medtonåringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var detomtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det varsjälvklart att hjälpa sitt syskon.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska Donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att Donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos Donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för Donatorernas upplevelser av donationen.

Antalet barn som växer upp i en familj som avviker från kärnfamiljen ökar.Syftet med det här arbetet är att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, själva berättar om hur de blir till och vad en familj är.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgår från barnens perspektiv. Barns röster hörs också generellt sällan i media.Detta arbete består dels av ett radioreportage, med namnet ?Så blev vi en familj?, där barn i olika familjekonstellationer berättar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget är vana vid att berätta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination går till, de använder begrepp som spermier, frö, Donator, klinik och Donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i ämnet. Forskningen visar att barn i andra familjer än kärnfamiljen tidigt lär sig att berätta om sin familj, sitt ursprung och hur de själva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som är gjord inför arbetet med reportaget.

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande Donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger Donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för Donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurDonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet.

Intresset för njurdonation väcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes på människor utfördes i Frankrike år 1906. På Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsätt alla människor donera en njure. Det finns många fördelar med att få en njurefrån en levande Donator, mottagaren får en njure av hög kvalitet och väntetiden ärkortare eftersom väntetiden på en njure från en avliden Donator är mellan 1-4 år.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk människa väljer attgenomgå en njurdonation samt Donatorns tankar och känslor: Vilket/vilka motivgrundar njurDonatorn sitt beslut på? Vilka tankar och känslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen användes Travelbees omvårdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som används av professionella vid den psykosociala utredning som görs av ägg- och spermaDonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanställa dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jämföra kunskap och erfarenheter. Studien görs på uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna på Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnå uppsatsens syfte utgick jag ifrån följande frågeställningar:? Vilken metod används vid den psykosociala utredningen av ägg- och spermaDonatorer?? Vad innebär det att vara Donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen är en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av ägg- och spermaDonatorer och det är dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig på.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att Donatorn verkligen är död när operationen startar.

Arbetet handlar om blodbank för hund och katt, det innehåller information om blodDonator, blodtappning, rutiner vid hantering av blodprodukter, vad det finns för blodprodukter och deras användningsområden, samt blodtransfusion och transfusionsreaktioner. För att bli blodDonator ska vissa kriterier uppfyllas, Donatorn ska vara frisk, ha bra temperament, uppnå en viss vikt, ha bra blodvärden, inte bära på smittsamma sjukdomar med mera. Vid blodtappning på hund används oftast slutna humansystem, medans man på katt använder små specialanpassade system. Antikoagulantia och näringslösningar används i systemen så att blodet inte ska koagulera samt att blodprodukten ska få längre hållbarhets tid. Det är viktigt att blodtappningen sker med hög aseptik så risken för bakteriekontamination blir så liten som möjligt.

3Det här examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstår när offentliga ytor är i privat ägo och där intentionen med platsen är att stärka ett varumärke. Ämnet, som är mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat ägare eller Donator och som är tillgänglig för allmänheten likt en offentlig yta. Exemplen hämtas från artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar även till raffinera nomenklaturen kring ämnet och i och med detta läggs grunden för definitionen av ett brandspace. Utifrån de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatägda offentliga ytor utifrån ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. Många anhöriga kan känna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjälpt till att ge liv åt någon annan människa. Sverige har låga siffror av tillgängliga medicinskt lämpliga Donatorer. Under 2005 avled 128 Donatorer i Sverige och i september 2006 väntade 571 personer på ett eller flera organ.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande Donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurDonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurDonatorers erfarenheter av att donera en njure.