I mars 2013 avkunnades den så kallade Landskrona-domen. Domen handlar om en 13-årig flicka som i december 2002 anlade en brand som ödelade ett Åhlénsvaruhus i Landskrona. Skadorna uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Flickan kom från svåra hemförhållanden och hade en lång historik av placeringar på olika vårdhem samt på barn- och ungdomspsykiatrin i Lund. Vid tillfället för branden var flickan omhändertagen enligt LVU av socialnämnden i Landskrona kommun, men tillfälligt placerad hos sin mor.Försäkringsbolagen If Skadeförsäkring och Zurich stämde Landskrona kommun och yrkade ersättning motsvarande den försäkringsersättning bolagen utgett med anledning av branden.Högsta domstolen avgjorde domen till försäkringsbolagens fördel och ställer i domskälen frågorna kring underlåtenhetsansvar samt beviskrav och bevisbörda vid sådan typ av ansvar på sin spets.

Purpose: This study`s purpose is to investigate the role of a business incubator in the strategic decision situations during the process of a new venture startup. It also aims to explore the methods and instruments the incubator and its advisers applies during the process.Methodology: This study is built on the basis of a hermeneutic approach with qualitative method and abductive design. The empirical material collected consist of interviews from two case studies and secondary data collection from different related sources.Theoretical perspective: The theory in the study consists of the elements of previous research on innovation processes and entrepreneurship. To analyze the data, models and theories related to decision making, incubation, process theories and organizational theories.Empirical foundation: The empirical material consists of interviews and data from two completed case studies. Additionally consist a relatively large part of the empirical data out of a comprehensive information retrieval from various secondary sources such as internet, newsletters and annual reports.Conclusion: The assay was able to detect not just one, but a variety of roles that the incubator occupies at different stages of the innovation process.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera företags arbetsprocess för att dokumentera och prissätta interna transaktioner med hänsyn tagen till Dokumentationsskyldigheten avseende internprissättning som införs i Sverige 1 januari, 2007. Vidare vill vi undersöka om Dokumentationsskyldigheten kommer att underlätta uppfyllandet av armlängdsprincipen. Metod: Denna studie har utförts genom en kvalitativ flerfallstudie, med semistrukturerade intervjuer. Valet av våra intervjuobjekt baseras på geografiskt läge, exporthandel med närstående part och att företagen påbörjat en dokumentation av internpriser. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska bas redogörs i ett ramverk och ett teoretiskt kapitel, för att ge läsaren en tydligare bild om vad som är riktlinjer, lagkrav och generella teorier om internpriser.Empiri: Det empiriska materialet grundas på tre stora internationella företag med säte i omnejd och att företagen bedriver export med närstående part.Resultat: Fallstudien visar att de undersökta företagen är mer eller mindre klara med sin dokumentation.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om Dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se Dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om Dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter Dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

De svenska reglerna för Dokumentationsskyldighet, avseende prissättning mellan företag i intressegemenskap, trädde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter) har närmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, så kallade verkställighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven är att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid gränsöverskridande interntransaktioner är marknadsmässiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingår föreskrifter om skatt i det så kallade obligatoriska lagområdet och normgivningskompetensen kan därför inte delegeras av riksdagen. Utfärdandet av verkställighetsföreskrifter är däremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en näringsidkare att erhålla ett bindande besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. En näringsidkare kan således i förväg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissättningsfråga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrån armlängdsprincipen. Tvister om internprissättningsfrågor mellan en näringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts på så sätt att näringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillämpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att näringsidkaren tillämpat armlängdsprincipen felaktigt och således att oriktig prissättning av interntransaktionerna förelegat.

Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur Santa Maria och Almondy harvalt att efterleva de nya dokumentationskraven på internprissättning. Studiens syfte är även attundersöka hur Skatteverket fungerar som en kontrollinstans samt hur revisionsbyrån Deloittekan bistå svenska företag.Metod: Studien har genomförts genom personliga intervjuer med respondenterna samt genomintervju på telefon. Den här studien undersöker onoterade koncernföretag i Göteborgsområdet.Vidare undersöker studien Skatteverkets och Deloittes funktion på området.Referensram: Studiens referensram innehåller lagar, riktlinjer samt prissättningsmetoder föratt ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå studien.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av intervjuer från Santa Maria, Almondy, Deloitteoch Skatteverket.Analys och Slutsats: Irene Axelsson på Santa Maria och Mats Wittholt på Almondy har tagitden nya lagen på allvar och försöker på bästa sätt efterleva den. Derasdokumentationsunderlag är dock inte färdigställt, men kommer att finnas färdigt i maj 2008.Företagen kommer att behöva viss hjälp från revisionsbyråerna, framförallt vad gäller attfinna jämförbara transaktioner. Båda företagen befinner sig i en uppstartsfas vad gäller attdokumentera sina interna transaktioner.

According to the arm?s length principle, transactions between associated multinational en-terprises (MNE) shall be based on the same conditions as transactions between unrelated parties. This means that intra-group prices on cross-boarding transactions must be at arm?s length range and consistent with conditions in the open market. The arm?s length principle is expressed in article 9.1 of the OECD Model Tax Convention and Chapter 14 section 19 of the Swedish Income Tax Act.When transfer pricing between associated MNEs is not reflecting the arm?s length princi-ple, states face the possibility of losing tax revenue.

2007 infördes regler om Dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.

För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sätta olika transferpriser till dotterbolag i olika länder, och därmed placera vinsten i ett land med låg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med gränsöverskridande handel måste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgår till och hur de beräknar dem. Företagen ska enligt lagen använda en grundläggande prissättningsmetod, så kallat armlängdsprincipen, som innebär att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillämpats mellan oberoende parter under jämförbara omständigheter.Den nya lagen om Dokumentationsskyldighet har väckt många debatter och är idag ett mycket högaktuellt ämne inom affärsvärlden. Jag tyckte att ämnet verkade intressant och bestämde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda på hur företag i allmänhet har dokumenterat, men också utifrån ett fallföretag få en djupare inblick i frågorna.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen.

Begreppet ekonomistyrning innefattar många aktiviteter som i grunden handlar om att uppnå ekonomiska mål. Internprissättning är ett av dessa. När ett företag växer i storlek uppkommer ofta en diskussion om hur organisationen ska decentraliseras och vem som ska fatta beslut. Vanligt idag är att företagen decentraliseras och fler och fler beslut fattas lokalt.1967 gjordes en enkätundersökning som innefattade totalt 235 svenska företag varav bland annat alla börsnoterade. Man ville undersöka vad man i svenska företag vill åstadkomma med sin internavräkning.