Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur elevers förståelse, lärande, engagemang och eventuell distraktion skiljer sig i avseende på undervisningsmiljö. För att undersöka detta genomfördes två likartade moment i biologi i inomhus- respektive utomhusmiljö, med två åttondeklasser. Elevernas uppfattning om och förståelse för momenten utvärderas sedan med hjälp av två enkäter. Resultaten från denna studie påvisade inga tydliga skillnader mellan de två undervisningsmiljöerna. Då elevers hälsa, miljömedvetenhet och ämneskoppling genom andra studier har visat sig gynnas, är våra slutsatser att det finns flera positiva aspekter med utomhusundervisning, i jämförelse med inomhusundervisning.

Den här experimentella studien undersökte huruvida man kan skyddas från bakgrundstal genom att använda sig av ett annorlunda teckensnitt än det man vanligtvis läser. Trettiotvå försöksdeltagare deltog i experimentet. Deltagarnas uppgift var att minnas information från texter om två påhittade folkslag som antingen var skriven med ett vanligt teckensnitt (Times New Roman) eller ett annorlunda teckensnitt (Haettenschweiler) i två ljudbetingelser: tystnad och irrelevant bakgrundstal. Resultatet visade att försöksdeltagarnas prestation på läsminnestestet försämrades av bakgrundstalet när texten de skulle minnas var skriven med Times New Roman, men inte när texten var skriven med Haettenschweiler. Det tyder på att man kan skyddas från att bli Distraherad av bakgrundstal när man läser kortare texter skrivna med ett annorlunda teckensnitt, vilket kan vara en enkel lösning att använda i ett kontorslandskap..

Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller Distraherad vid körning.

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är Distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång.Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen.Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload).

Detta projekt syftar till att utreda om metoden Lane Change Test (LCT) kan mäta hur förare distraheras av att utföra andra uppgifter under körning och om metoden kan användas för att avgöra när användning av ett system i fordonet under körning blir trafikfarlig. Projektet har utförts på Scania CV AB i Södertälje. Förarmiljön blir allt mer komplex och mer teknologi plockas in i fordonen, vilket innebär att risken ökar för att föraren distraheras. En önskan från fordonsindustrin är att kunna mäta distraktion som ett system alstrar, för att försäkra sig om att de system som förs in i fordonet inte är trafikfarliga. En metod för att mäta förardistraktion är LCT, som är under utveckling och utreds för att bli en standard.