Detta examensarbete genomfördes från begäran av två företag, Pöyry Sweden AB, Karlstad och Kiram AB. Arbetet var uppdelat i två delar, en litteraturstudie samt en experimentell del. I litteraturstudien kartlades olika processer för framställning av Dissolvingmassa och olika processer för beredning av viskosfiber. Utöver det sammanställdes även några av de ledande aktörerna av joniska vätskor samt applikationer för cellulosabaserade produkter. Fokus genom hela arbetet har legat på svavelfria processer som t.ex.

Södra är världens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av Dissolvingmassa. Satsningen grundar sig på att Södra har en stark tro på Dissolvingmassa och särskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fått allt mindre betydelse på en textilfibermarknad där syntetiska fibrer som polyester istället vunnit mark. Materialet har dock på senare år kommit i ropet på grund av rädsla för framtida begränsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.

Syftet med detta examensarbete var att förbättra styrning och kontroll av viskositeten vid tillverkning av Dissolvingmassa i kokeriet vid Domsjö Fabriker AB i Örnsköldsvik. Genom att genomföra en försöksplanering skulle författarna bilda sig en uppfattning om vilka kokparametrar som styr viskositeten och hur dessa borde regleras för att minimera viskositetens varians, som när arbetet inleddes var för hög. Problem stöttes på som gjorde försöksplaneringen omöjlig att genomföra. Två försöksplaner har dock upprättats. En av dessa undersöker bland annat faktorn flisfukt och är anpassad för laborationsmiljö, medan den andra försöksplanen, som inte tar hänsyn till flisfukt, kan genomföras både i laboratorium och i produktion.

In conventional viscose manufacturing, a large amount of carbondisulfide is consumed. This amount has to be decreased to keep the production cost down and to reduce the environmental impact. The purpose with this work was to show if an enzyme treatment of a dissolving pulp could increase the degree of substitution in the viscose so that the amount of carbon disulfide consumed in the process could be decreased. Previous investigations by Kvarnlöf (2007), Engström et.al. (2006) and Henriksson et.al.

Företag behöver information om kundpreferenser för att kunna bedriva produktutveckling. Denna studie syftar till att undersöka hur konsumentgruppen svenska studenter upplever känslan av olika textilmaterial samt vilken miljöpåverkan de tror att råvaruframställningen till olika textilmaterial har. Studien utfördes i form av ett taktilt test där 30 försökspersoner jämförde känslan hos 8 olika textilier. Fem av dessa textilier fanns i fyra olika tvättningsgrader. Under testet fick personer-na sortera in proverna i grupper efter liknande egenskaper samt ge dessa grupper en komfort-poäng samt adjektiv som de tyckte beskrev känslan i gruppen.

Textil- och klädindustrin bygger tillsammans upp en komplex försörjningskedja med många olika aktörer, från råvara till färdig produkt. Tidigare forskning visar på att det under de senaste decennierna skett en tydlig förflyttning av modeindustrins produktionsenheter, till utvecklingsländer med låga lönevillkor. Sveriges förhållandevis höga löne- och energikostnader, tillsammans med en strikt miljöpolitisk agenda, har resulterat i att svensk textil- och klädindustri kontinuerligt reducerats sedan 1960-talet. Trots den industriella nedrustningen, köper svenska konsumenter idag 15 kilo textil per capita, vilket är mer än någonsin. Bomull är en mycket viktig fiber för den globala modeindustrin och anses idag vara en basfiber.

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, Dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hållbara de är ur ett miljöperspektiv och vilka processer som går att applicera på bambu. Detta för att se möjligheten att märka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frågor angående bambuviskos. Syftet är att se på de olika processernas kemiska innehåll samt vilka utsläpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmål med rapporten är att den ska kunna användas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhållits vid jämförelser av studerad litteratur är att de betydande faktorerna för miljöpåverkan från massaframställningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: använda kemikalier i processen, energianvändningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utsläpp till luft och vatten samt återvinning av energi och kemikalier.