Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133Vt 2012Handledare: Anna Gunnarsdotter Grönberg.

Ämnet för denna uppsats är diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översättning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet är att undersöka hur och om översättaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar på vilka metoder, ord och formuleringar som har använts för att översätta well och indeed i måltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgångspunkt diskuteras huruvida översättningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar också teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelämning av dessa diskurspartik-lar i översättningen kan få.

Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas..

Den här uppsatsen presenterar en fältstudie som undersöker språkpolicy i en engelskspråkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan är officiellt sett engelskspråkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet på engelska. Dock agerar inte personalen som språkpoliser i de fall då barn och föräldrar talar andra språk än just engelska. Barnen på förskolan samt deras föräldrar bidrar till en tvåspråkig miljö när de talar svenska i synnerhet och även andra modersmål sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de två olika språken som förekommer mest på förskolan, det vill säga svenska och engelska. De barn som är engelskdominanta tenderar att kodväxla mindre än de svenskdominanta.