Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster. Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk Diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna. Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning.

This is a paper about the process of creating meaning in speeches held by president Bush after the terrorist attacks on September 11th 2001. People need tools to orient and understand the surrounding world. They need to create a meaningful orientation in a chaotic world. Some meaning is favoured due to the prevailing social structures. Thru language discourses are produced that helps us understand how the world is constructed.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

I den här studien undersöker vi hur några amerikanska situationskomedier (komediserie med fokus på roliga situationer) uppfattas av en ung svensk publik. Vi har fokuserat på kortare klipp från fyra olika serier (ett klipp från varje), då det är lättare för publiken att koncentrera sig på ett tema men ändå för oss att se en skillnad mellan olika serier. Serierna vi har använt oss av är Two and a half men, The Fresh prince of Bel Air, How I met your mother och Friends (Vänner). Vårt material består av klipp från fyra amerikanska sitcoms (situationskomedi). Metoden består dels av en webbenkät för vanliga tittare och analyser av svaren och klippen (delar av avsnitten).