Sök:

Sökresultat:

19 Uppsatser om Dikor - Sida 1 av 2

Grovfoder för dikor

This literature review examines different forages which are well suited for suckle cow production in Sweden today. They should also be possible to cultivate in Sweden under the current circumstances. Crops suitable for grazing in Swedish climate but not used in Sweden today, but which may be relevant for Swedish conditions are also mentioned. In Sweden today, mainly grass silage, straw and hay are used as forage, but also wholecrop silage is used to some extent. However, concentrates are not used to a greater extent, since it contains too much energy.

Utedriftproduktion med dikor : en fallstudie om en omläggning till utedrift av dikor är ekonomiskt och praktiskt möjligt

Syftet med detta arbete är att få fram kunskap om vad som krävs vid en omläggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Djurhälsovårdens kontrollprogram ?Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har även undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gårdar som är intresserade. En fallstudie har gjorts på en gård på mellersta Gotland kring om en omläggning till utedrift i kontrollprogrammet är möjlig och om det är mer ekonomiskt lönsamt än dagens produktion. Vid en omläggning görs även en utökning till ca 200 kor för att optimera användningen av de stallar som blir tillgängliga. Genom att sammanställa dagens produktion och effekterna efter en omläggning i varsin driftsplan så har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkät skickades ut under våren 2013 till de 21 gårdar som är anslutna till kontrollprogrammet.

Kreatininutsöndring och kväveutnyttjande hos dikor som ges olika typer av grovfoder

Djurproduktionen står idag för en stor andel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är viktigt att minska dessa utsläpp och ett sätt är att öka kornas kväveeffektivitet, det vill säga att en större andel av kvävet i fodret används av djuret till produktion i stället för att utsöndras i träck och urin. Genom att undvika överutfodring av protein kan kväveeffektiviteten förbättras. För att ta reda på huruvida korna är över- eller underutfodrade med protein kan kvävebalansen studeras, och för att beräkna kvävebalansen måste den dagliga urinvolymen vara känd. Urinvolymen kan antingen bestämmas genom en totaluppsamling av urin eller genom att den beräknas utifrån kreatininkoncentrationen i ett urinstickprov, vilket förutsätter att den dagliga utsöndringen av kreatinin per kg kroppsvikt för djuret är känt.

Bygga om och till för dikor :

To be a farmer and have suckler cows is a difficult combination especially considering the economy. Because of the increased feed costs, the margins have become tighter. The meat price from beef cattle has increased a little when this text is written (spring, 2008), but not so much that it covers the cost for feed etc. I have a small suckler cow production on approximately 30 cows and 2 bulls plus followers as a part-time business. The herd is tied in the old dairy stable built in the late seventies.

Nötköttsproduktion i Sverige : lönsamhetskorrelerande faktorer

En snabb överblick av räkenskapsmaterial från en samling svenska nötköttsproducenter uppsamlat i projektet Agribeef ger en bild av en näring med bristande lönsamhet. Den svenska nötköttsproduktionen generellt har lönsamhetsproblem.Inom ramen för projektet Agribeef har material samlats in från gårdar runtom i landet. Detta material utgör underlag för denna studie. Syftet med denna uppsats är att analysera detta material och söka efter enskilda lönsamhetsfaktorer som uppvisar korrelation med lönsamhet.Genom en korrelationsanalys jämfördes utvalda faktorer. Resultatet blev att det för ungnötsproducenterna visade sig vara kostnaden för byggnader som hade starkast samband med lönsamheten.

System för grovfoderhantering

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder är grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret är att täcka kons givna foderstat som består av protein och energi. I Sverige används i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera gräs, dessa är plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagsläget konserveras lika stor mängd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt från maskinkrav till utfodringssätt.

Utnyttjandet av ligghallar hos dikor och kvigor av köttras under vintern :

Cattle used for meat production can be held outside all year round and due to the legislation they should have access to shelters or other buildings for protection against the elements giving them a dry and clean bedding. There are different opinions concerning their need of protection and the question about necessity of shelters for cattle is of current interest due to a less profitable economy in meat production and the investment costs for shelters. The aim of this study was to acquire more knowledge about the natural behaviour of cattle concerning their use of shelters. The basis of the study was a series of questions regarding when animals choose to stay in shelters, if shelters were used less when they had access to protecting vegetation, how temperature and weather conditions affected the use of shelters and the influence of distance between shelter and feed. Behavioural studies was conducted at five different farms where six groups of suckler cows and heifers of following breeds and crossbreeds were observed; Aberdeen Angus, Charolais, Hereford, Scottish Highland Cattle, Simmental and the Swedish breeds SKB and SRB.

Tillväxt hos nötkreatur på naturbetesmark

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av Dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid

If you keep cattle in a herd outside all year round on big varying grounds, their possibilityto perform their natural behaviour increases. This way of keeping cattle requires that youprovide them with their other needs, like shelter and a dry and clean resting place.According to the animal welfare authority´s regulations on livestock farming, only animalsthat are suited to stay outside during the cold season are allowed to be kept outside. Theyshould also have access to a shelter or another building that gives them protection from theweather and wind and provides a dry and clean resting place.Research has shown that as long as cattle do not get exposed to precipitation and wind theywill manage low temperature well. Some of the things that will affect how well the animalshandle different climates are the isolation ability of the fur, the animals´ body size and thefeed intake. A dry lying place that is both insulating and moisture absorbent is also of greatimportance.

Systemlösning för höstkalvning :

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just Dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande Dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

Uppbyggnaden av ett foderstatsprogram för dikor :

The object with this work was to create a simple feeding program for beef cows. Another object was that I could learn more about the properties and functions of Excel and Visual Basic. I used parts of a program I designed a few years ago. This old program was neither user friendly nor had it an appealing layout. Initially I decided how I wanted the new program to appear and on which foundation it should be built. I designed various forms into a spread sheet, such as lists and multiple choice buttons. Using VBA (Visual Basic for Application) I could create macros, which used the information chosen in the lists and with the multiple choices to calculate the feeding requirement or the feeding plan.

Fallstudie av lönsamheten inom nötköttsproduktion

Stendörren är ett populärt rekreationsområde och kombinerat naturreservat/Natura2000-område i den Sörmländska skärgården. Syftet med studien var att öka kunskapen om vilka konflikter som förekommer i området, dels målkonflikter mellan olika besökskategorier och dels konflikter mellan förvaltningens mål och områdets nyttjande. Naturvärden och deras känslighet undersöktes genom sammanställning av tidigare inventeringar medan upplevda konflikter hos besökare undersöktes genom intervjuer och en enkätstudie. Materialet kompletterades med en observationsstudie av besökarnas geografiska fördelning i området. Resultaten visade att strandområden var de mest besökta delarna och höll även de naturtyper som var mest känsliga för störning från friluftslivet.

Tillskottsutfodring av dikalvar på bete

Litteraturstudien syftar till att beskriva och diskutera effekterna av tillskottsutfodring av dikalvar på bete. Tillskottsutfodring med kraftfoder, såsom spannmål kompletterat med koncentrat eller pelleterat färdigfoder, kan ses som ett sätt att öka avvänjningsvikterna, vilka är av stor betydelse för ekonomin i dikoproduktionen eftersom den avvanda kalven utgör dikons årliga produktion. Andra motiv för att tillskottsutfodra är bristande tillgång på bete, mjukare omställning till stallutfodring och glädjen i att ha stora och fina kalvar på hösten. Studien bekräftar förvisso att tillskottsutfodring ökar avvänjningsvikterna, men det blir också tydligt att frågan om huruvida tillskottsutfodring ska ske eller ej är ett mer komplext ämnesområde än vad som först kan tyckas vara fallet. Även prestationen efter avvänjning måste tas i beaktande.

Prövning av liggtidssensorer som indikator på förestående kalvning hos dikor

The aim of the study was to find repetitive behavioral patterns pre calving that could be used as indications of calving in beef cattle. In the study sixteen Standing- and lying down sensors were attached to the leg of sixteen beef cows. Ten of the sixteen beef cows gave birth to calves during the trial period. From these ten cows, data from six cows were used to assess the sensors fitness for use as calving indicators. The analytical part of the experiment was divided into two parts, calculation of divergence of mean lying time within different time intervals, and the number of lying bouts.The first part consisted of optimization of an equation used to highlight divergence in mean lying time within eight different time intervals (3, 6, 9, 12, 15, 18, 21 and 24 hours).

Nötköttsproduktion i Västerbotten

Beef production in Sweden has traditionally been about rearing of dairy calves to slaughter. With reduced number of dairy cows and accordingly less dairy calves for slaughter, there has been a need for new forms of beef production in Sweden. In Västerbotten there are good conditions for beef production with a high feeding level of roughage due to favourable climate. The aim of this thesis is to, through interviews with ten farmers with beef production in Västerbotten, study what and with how much they feed their animals and link the results to production level. The thesis begins with a literature review where the general feeding standards and feeding recommendations for beef cows and growing cattle are examined.

1 Nästa sida ->